Varje vecka får Martin Hansson en rad bilder på klotter skickade till sin mobiltelefon.
Vi möts upp på bostadsstiftelsens kontor mitt i centrala Kisa, tar en kort promenad och stannar till vid bibliotekets baksida - den som vetter mot de två stora trafikstråken Stångådalsbanan och riksvägen. På byggnadens tegelvägg syns tydliga spår efter sanerat klotter och på elcentralen mitt emot har det, enligt Hansson, troligtvis klottrats under natten. Fastighetsteknikern blir knappast förvånad över upptäckten.
– Jag får varje vecka, från vår målarfirma, bilder på olika typer av klotter vid våra fastigheter. Det är på parkbänkar, soprum, entrédörrar, källargångar, fasader, fönster, sandlådor och hängrännor - ja allt som går att måla på. 99 procent av klottret sker i Kisa och det är fruktansvårt tråkigt, konstaterar Hansson och fortsätter:
– Vår uppskattade kostnad för sanering 2019 och 2020 är hittills lite över 300 000 kronor. Kostnaderna är vansinniga och det är mycket vi skulle kunna göra med de här pengarna. Inte minst vårt underhåll, och hyresgästerna, påverkas.
För Kinda kommuns del är kostnaderna som klottret orsaker på liknande nivåer. Drygt 250 000 kronor om året.
– Konsekvenserna blir att vi får minska på kostnaderna någon annanstans. Exakt var är ju svårt att säga men det är helt klart kommunmedborgarna som drabbas, förklarar teknik- och driftchefen Jimmy Bexell och fortsätter:
– För att komma åt problemet polisanmäler vi allt och sanerar för att hålla efter. Vi tittar också på andra åtgärder - exempelvis belysning i områden som är mörka och utsatta.
"Färgen sugs liksom in i teglet", förklarar Martin Hansson om svårigheterna att sanera vissa typer av väggar.
När Kindahus upptäcker klotter är deras mål att sanera så snabbt som möjligt. Senast inom en vecka.
– Vi tror att det är effektivt. Sedan har det gått så långt att vi har börjat att fundera på vilken färg vi målar våra fastigheter med, förklarar Hansson och fortsätter:
– Jag kommer i nästa års budget lägga in ett förslag att vi applicerar våra fastigheter med en sorts beläggning. Ett klotterskydd tror jag att man kallar det.
Under hösten kommer bostadsbolaget även att genomföra en trygghetsvandring med det brottsförebyggande rådet, polisen och allmänheten.
Vad tror du driver de här klottrarna?
– Om man utläser taggarna är det någon/några som är trötta på systemet, det är mycket hat mot polis och kommun. Jag tror det enda sättet är att samhället hjälper och tar hand om de här personerna, avslutar Hansson.