Lång väntan för behandling

Enligt vårdgarantin som infördes den 1 januari 2015 ska man inom tre månader få vård/behandling. Det får inte sömnapnépatienter som nu får vänta i nio månader innan de får tid på CPAP-mottagningen i Linköping. Joakim Rulander från Kisa är en av dem som vår vänta.

Foto:

KISA2018-07-27 06:00

– Vårdgarantin ger inga som helst garantier för att få vård inom tre månader. Den är helt enkelt totalt tandlös, säger Joakim Rulander från Kisa som lider av svår sömnapné.

Sedan 2012 har Joakim Rulander haft en bettskena för sin sömnapné, men den hjälper inte längre. Nu måste det till en CPAP-apparat.

Sömnapné är en sjukdom som över 600 000 svenska lider av. Flera av dem har lindriga symptom och behöver inte behandlas professionellt men man räknar med att drygt 400 000 behöver hjälp med sin apné.

Sömnapné är förenklat andningsuppehåll i sömnen och det blir syrebrist i hjärnan som kan leda till flera farliga symptom och biverkningar. Vid upprepade andningsuppehåll sjunker syresättning i blodet vilket kan orsaka hjärt/kärlproblem. En av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt är just dålig syresättning i blodet. De flesta sömnapnoiker men långtifrån alla. Oftast är det närstående som sover i närheten som först märker av sömnapnén.

– Jag har nog snarkat sedan tonåren men det var först när jag gjorde lumpen 1991 det gick upp för mig, då det for hjälmar och kängor genom luften och mot min säng för att jag snarkade. Jag fick order om att somna sist inne på logementet men det var allt flera än jag som snarkade, säger Joakim Rulander.

För åtta år sedan sökte Joakim för sina snarkningar på vårdcentralen i Kisa som skickade en remiss till Neurofysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och gjorde en sömmätning.

– Utredningen visade att jag hade sömnapné/andningsuppehåll.

Utredningen visade att Joakim hade 18 andningsuppehåll i timmen när han låg på rygg men inga när han låg i sidoläge.

– Jag fick en bettskena som vid kontroll 2012 visade bra resultat och andningsuppehållen hade gått ner. Jag har kört på med bettskenan sedan dess men den hjälper inte längre. I april i år gjorde jag en ny mätning och den var inte positiv för min del. Andningsuppehållen låg nu på 40 stycken per timme i ryggläge och 17 på sidoläge.

Det togs beslut om att nu behövde Joakim CPAP-behandlas. En CPAP-apparat är ett medicinskt hjälpmedel som skapar konstant övertryck i luftvägarna och minskar i hög grad antalet obstruktiva sömnapnéer samt dagtröttheten. CPAP består av en maskin som via en slang och tillhörande ansiktsmask, som täcker näsa och mun, används under sömnen och som pressar ner luft i andningsvägarna och därmed förhindrar andningsuppehåll.

– Tyvärr så faller det här med CPAP-apparat när det är nio månaders väntetid hos Neurofysiologiska kliniken för icke prioriterade patienter. Man får inte heller vända sig till vården utanför länet. Så vårdgarantin på tre månader uppfylls ju inte. Efter att inte bettskenan hjälper längre är jag jämt trött och har migränliknande huvudvärk tre/fyra daga i veckan, säger Joakim Rulander.

Greta Gustafsson är verksamhetschef på Neurofysiologiska kliniken:

– Det här är inte alls bra. Orsaken är att vi har ökat antal patienter och att vi under våren haft personalbrist. Nu har dock personalsituationen förbättrats och vi kommer på sikt att korta ner väntetiderna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om