Skolan har, under hösten 2020 och börja av 2021, noterat ett ökat antal nätrelaterade konflikter bland eleverna. I ett antal fall pågår en polisiär utredning.
I ett brev till alla vårdnadshavare på högstadiet i Kisa, daterat till den 3 mars 2021, beskriver fritidsledaren Tobias Siverholm och kuratorn Beatrice Borg Eriksson den uppkomna situationen. Under hösten 2020, men även fortsatt in i 2021, har de upplevt en ökning när det kommer till olika typer av internetrelaterade konflikter mellan eleverna. De båda kollegorna berättar att skolans trygghetsteam inte är helt utan fall någon gång, att det inte förekommer en "lugn månad".
– Konflikter på sociala medier är enormt tidskrävande att reda ut och under det senaste året har vi absolut sett en ökning av fall där vi har tagit hjälp av polisen, men också av nätrelaterade problem överlag. Det är svårt att sätta fingret på orsaken. Vi i personalen kanske har blivit duktigare på att se problematiken och eleverna kanske känner sig mer säkra på att vända sig till oss och berätta om allt som händer på nätet, förklarar Borg Eriksson.
Så kallade dickpics, foton tagna på det manliga könsorganet, och andra "väldigt lättklädda bilder" har i större utsträckning kommit till att orsaka konflikter på skolan. Här tror Beatrice Borg Eriksson att okunskapen är stor.
– Jag tror inte att varken vårdnadshavare eller ungdomar vet att de här bilderna är olagliga – både att skicka till någon annan som inte har bett om att få dem men också att bara ha dem lagrade på sin enhet. Det kan vara svårt att förstå de brottsliga aspekterna men det handlar om barnpornografi.
Anledningarna till att de lättklädda bilderna skickas från början kan vara många.
– Jag tror att många av oss vuxna tar för givet att alla lättklädda bilder har skickats till någon annan av egen vilja, men vi vet att det finns en annan verklighet bakom, att det förekommer utpressning, berättar Borg Eriksson.
Den andra delen av konflikterna beror enligt skolan på "ett väldigt hårt klimat" på sociala medier. Det handlar om kommentarer, både offentliga och privata, på olika typer av appar. Siverholm och Borg Eriksson vill inte, på grund av de polisiära utredningar som pågår, gå in på exakt vad som brukar skrivas.
– Det är ju allt det här som man inte väljer att säga till en person ansikte mot ansikte. Klimatet på sociala medier är hårt och vi märker att det påverkar elevernas mående, förklarar Siverholm.
På Värgårdsskolan går alla högstadieelever i Kinda, cirka 360 stycken. Personalstyrkan består av cirka 50 medarbetare.
I brevet till vårdnadshavarna informerar skolan om de brott som ofta förekommer på nätet. Att till exempel skicka en dickpic är ett ofredande – vilket kan ge upp till två års fängelse. I april kommer vårdnadshavarna även att bjudas in till två digitala föreläsningar där föreningen Novahuset belyser ungdomarnas vardag på nätet.
– Vi kommer att fortsätta att hantera de här frågorna men vi behöver vårdnadshavarnas hjälp. Om inte vi vuxna har koll på vad som är olagligt och kan vi inte förvänta oss att våra barn ska ha det. Vi vuxna har skapat den här IT-världen och måste ta hand om den. Vi kan inte lämna våra barn i sticket, säger Siverholm.
Vad har ni för tips till vårdnadshavare?
– Glöm inte att fråga din ungdom hur dagen på nätet har varit, precis som du frågar om dagen på skolan, och döm inte. Till sist blir det en naturlig fråga och något som ni pratar om, svarar Borg Eriksson.
I och med den ökade problematiken kommer bildningsförvaltningen i Kinda att införa ett nytt obligatoriskt läromedel till hösten. Materialet heter "Lajka" och är framtaget av Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias stiftelse. Tanken är att det ska användas från förskoleklass och uppåt.
– Problematiken kring sociala medier går åtminstone ända ned till årskurs fyra. Därför måste vi säkerställa att varje elev i kommunen har en baskunskap i de här frågorna, och då måste vi börja tidigt, säger Siverholm.
Beatrice Borg Eriksson och Tobias Siverholm tror att utbildning, av såväl lärare som elever och vårdnadshavare, är nyckeln för att komma åt problematiken.
Varför har det inte införts tidigare?
– Vi har gjort insatser tidigare men aldrig så här omfattande. Nu tar vi ett helhetsgrepp och alla får samma material att utgå ifrån. Vi har insett att vi inte att bara kan släcka bränder hela tiden, svarar Siverholm.
Går det att komma åt den här problematiken fullt ut?
– Som dröm har man givetvis en nollvision men ett realistiskt mål är att fallen och konflikterna i alla fall ska minska. Nätet är inte bara dåligt, det måste vi komma ihåg, men det måste användas på rätt sätt och det hårda klimatet får inte normaliseras, förklarar Borg Eriksson.