Att läsa och samtala är lika viktigt som att motionera, hävdar Anne-Louise Gustafsson.
– Jag vill be alla föräldrar att läsa regelbundet för sina barn. Barn behöver ett stort ordförråd så vi vuxna måste se till att genom läsning ge dem det, säger Anne-Louise Gustafsson när vi träffas i skolbiblioteket på Värgårdsskolan.
All läsning kan inte ske i skolan, hävdar hon.
– Man brukar säga att man behöver träna 5 000 timmar för att bli en fullgod läsare. Då måste man läsa hemma också.
Den främsta anledningen till att läsning är viktigt är inte att eleverna ska bli duktiga i skolan, utan att de ska formas till demokratiska samhällsinvånare, menar Gustafsson.
– Under livets gång ska det både sökas lån och skrivas egenremisser till sjukvården. Om man inte kan föra sin egen talan, då kan ju vem som helst köra över en och fatta beslut åt en. Vi måste helt enkelt hålla ordkunskapen hög för att få ett demokratiskt samhälle att fortgå. Det är egentligen min yttersta drivkraft.
På Värgårdsskolan pågår ett konstant läsfrämjande arbete, bland annat genom boksamtal och högläsning.
Ett utmärkt tillfälle för läsning är höstlovet, sedan ett par år tillbaka också kallat "läslovet", tipsar Gustafsson. Det äger rum vecka 44.
– Den satsningen har funnits i några år nu. Våra elever kommer ta hem sina bänkböcker att läsa och sedan berätta om dem i klassen när de kommer tillbaka.
Men på Värgårdsskolan fortgår det läsfrämjande arbetet under hela läsåret, understryker Gustafsson. Det genom exempelvis boksamtal, högläsning i klassrummet, enskild läsning och parläsning mellan två elever.
– Under boksamtalen uppmuntrar jag till läsning och samtalar om böckerna. Att bara läsa stimulerar såklart jättemycket, men samtalen kring läsningen är också jätteviktiga. Ordförrådet utvecklas också av att samtala.
Den främsta anledningen till att läsningen är så viktig är att den kan forma barn till demokratiska samhällsmedborgare, menar Anne-Louise Gustafsson. Hon uppmanar föräldrar att läsa och samtala mer med sina barn. Mutor är okej, bara barnen läser, hävdar hon. Samtidigt ska läsningen vara lustfylld.
Gustafsson, som arbetat med barn och deras läsning i över 30 år, vittnar om en språkförståelse som tycks ha dalat drastiskt de senaste tio åren. Där är samtalen mellan vuxna och barn mycket viktiga, hävdar hon.
– Man måste samtala mycket hemma, annars kan små barn inte utveckla sitt språk. Har man språkliga svårigheter med sig genetiskt blir man ännu mer hjälpt av det. Man får inte dyslexi av att vara understimulerad, för det är en genetisk åkomma, men man kan drabbas av en försening i språkets utveckling om man inte får tillräckligt med stimuli som barn.
Men samtalen får absolut inte utesluta läsningen, belyser Gustafsson och fastslår:
– Mutor är okej, bara barnen läser! Men läsning ska också vara lustfyllt.