Att barn och unga som lider av psykisk ohälsa hänvisas till Linköping för behandling lyfts fram som ett problem i revisionens rapport.
Som ett led i att den psykiska ohälsan, i landet och i Östergötland, ökar bland barn och unga beslutade regionens revisorer tidigare i år att granska de insatser som görs för att hantera problematiken i länet. Kindas revisorer, med ordförande Björn Hoflund (M), valde att haka på initiativet. Här har fokus varit ifall vård- och omsorgsnämnden (von) och bildningsnämnden (bn), i sin ansvarsställning, säkerställer det förebyggande arbetet, att samverkan med regionen och inom kommunen sker och att verksamheterna har de förutsättningar som krävs för att utföra sitt arbete.
– Ända sedan regionens första linje lades ned i Kinda, att man har tillgång till specialister på plats, har det varit en problematisk fråga. Steget är större för både föräldrar och ungdomar att söka vård, men också för skolan och socialtjänsten i sin samverkan med regionen, konstaterar Hoflund.
Nu har resultatet som rör Kinda presenterats i en rapport. Samtidigt som mycket fungerar bra, till exempel det förebyggande arbetet, får kommunens ledning kritik i en rad punkter. De allra flesta rör de regionala överenskommelser gällande samverkan och insatser som finns i länet. Dessa är inte tillräckligt kända i organisationen, något som bland annat leder till otydliga ansvarsgränser och en risk att enskilda barn inte får tillgång till vård. Rapporten konstaterar också att insatserna för att upptäcka tidiga tecken på suicidrisk inte är tillräckliga.
– Det vi granskar är nämnderna, hur politikerna försäkrar sig om att den här verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, förtydligar Hoflund.
Vård- och omsorgsnämnden med Lars Karlsson (L) och Risto Laine (S) har till januari 2021 att svara på revisionens rapport.
I granskningen framkommer också att insatser inom barnhälsa är svårtillgängliga i Kinda. Senast i januari 2021 ska von och bn ha inkommit med skriftliga svar med åtgärder till revisionen. Von-ordföranden Lars Karlsson (L) tycker att det är svårt att dra några slutsatser av rapporten innan den gåtts igenom på djupet.
– Det är komplext, vissa frågor är regionala och vissa är kommunala. När jag läser rapporten delar jag inte uppfattningen om att det finns stora problem, men vi måste givetvis titta på de brister som lyfts fram, förklarar han och avslutar:
– Vi arbetar mycket för att vården ska vara jämlik över hela länet och där har vi sett tydliga brister förut. Att det inte finns en första linje-verksamhet i kommunen är en hämmande faktor.