När vi träffas vid pappersbruket har det gått knappt en vecka sedan han tog över det operationella ansvaret på företaget. Formellt sett är hans företrädare Marco Dallara fortfarande vd, men så fort registreringen hos Bolagsverket vinner laga kraft axlar han även den rollen, och fyller en lucka som den Italienbaserade koncernen länge har haft planer på att fylla. 

– Dallara har varit här i ungefär ett och ett halvt år och var egentligen en interimlösning under tiden som man skulle rekrytera en ny vd. Man vill ha en svensktalande chef på plats här i Kisa, en chef som slipper pendla och som gör det enklare i kommunikationen med medarbetarna, och den chefen blev jag, konstaterar Svensk när vi på hans kontor slår oss ned för en längre intervju. 

Under de senaste elva åren har företagsledaren varit en del av Ikea Industry AB. Han har gått från att vara fabrikschef och vd till att bli regionalt ansvarig för tre olika fabriker, en i Hultsfred, en i Älmhult och en i Ryssland. Den förstnämnda var han med och byggde upp från allra första spadtaget, något han ser som en höjdpunkt i karriären. 

– Att få vara med om att rekrytera varje anställd, sätta en företagskultur och skapa en vi-känsla för första gången, den förutsättningen får man inte så många gånger i sitt yrkesliv. Hultsfredsprojektet är en av mina största och viktigaste erfarenheter hittills, berättar han, fokuserar på sin nya tjänst, och fortsätter:

– Samtidigt som jag kände att det var dags för en ny utmaning kom jag till en punkt där jag ville ha lite mer struktur i livet. Även om jag alltid trivdes på Ikea så var det ett "måndag till fredag-flackande" varje vecka, och det i sig var en starkt bidragande orsak till att jag sökte något annat.

Nu byter han alltså möbelindustrin mot pappersbranschen och går in i ett företag som under de senaste åren har genomgått stora förändringar. För fyra år sedan invigdes en historisk mångmiljonssatsning med bland annat två nya konverteringslinor vilket möjliggör produktion av såväl toalett- och hushållspapper som näsdukar. Tidigare var Kisafabriken endast nischad mot så kallat special tissue, ett baspapper som i sin tur säljs vidare.

– Med den här investeringen fick fabriken två ben att stå på, något jag ser som en enorm styrka för oss. Går den ena nischen ner litegrann har man den andra att falla tillbaka på, vilket gör att dagens produktion är mer balanserad. 

Hur ser du på framtida utmaningar? 

– Vi är en processindustri med kontinuerlig drift där grunden är att pappersmaskinerna aldrig får stå stilla. Utmaningen som jag ser är att få upp den nivån ännu högre och öka maskinparkens tillgänglighet. 

Med den nya satsningen har Kisafabriken utökat till cirka 195 anställda, men däremot har omsättningen varit relativt konstant. Under 2018 landade siffrorna på cirka 860 000 000 kronor.

– Det har varit en upprampning av konverteringsfabriken vilket också är ganska naturligt. Här fanns det ingen lokal kunskap om konvertering av produkter utan vi var pappersmakare. Bara att rekrytera, lära upp och få maskinerna att integrera med materialet på ett bra sätt tar tid, förklarar Svensk och avslutar: 

– Det är först nu, det senaste året, som vi kan se att vi har fått upp volymerna till den nivå som vi bör ligga på, så jag är helt övertygad om en positiv utveckling i framtiden.