I fönstren har det monterats spotlights, vÀggarna har mÄlats vita och toaletten har rustats upp. Kvar att ordna Àr det ojÀmna golvet. HÀr ska lÀggas en "varmt ljusröd" nÄlfiltsmatta - det berÀttar Bertil Jansson nÀr vi trÀffas i kÀllaren under hans ateljé, tillika bostad, i nÀrheten av Tingshustorget. I samband med julskyltningen ska konsten upp pÄ vÀggarna.
â Lokalen har stĂ„tt tom under alla de Ă„r som jag har bott hĂ€r och det vĂ€xte buskar i trappan ned - jag fick röja för att bara ta mig in. Jag har inte förstĂ„tt varför den inte har anvĂ€nts. Den Ă€r ju helt underbar, konstaterar han och fortsĂ€tter:
â Tanken Ă€r att jag ska bjuda hit personer som jag vill ska fĂ„ möjlighet att visa upp sin konst. Jag kommer inte att ta en spĂ€nn, inte en krona, för utstĂ€llningarna men det blir en win-win-situation. De besökare som kommer hit ser ju Ă€ven min konst sĂ„ jag rĂ€knar med att fĂ„ tillbaka kostnaderna i marknadsföring.
77-Äriga Bertil Jansson Àr i grunden elektronikingenjören med en dröm att bli heltidskonstnÀr innan 40-Ärs Älder. Han lyckades, 32 Är gammal, efter en utbildning pÄ Konstfacks lördagsakademi i Stockholm. Att ha en egen, nÄgorlunda regelbunden, utstÀllningslokal har alltid hört till vanorna fram till för bara nÄgra Är sedan. Nu ska ordningen ÄterstÀllas.
â I min nuvarande ateljĂ© Ă€r det en omöjlighet stĂ€lla ut, det stĂ„r tavlor frĂ„n golv till tak, och utan en egen utstĂ€llningslokal, en form av bas, Ă€r det svĂ„rare att fĂ„ visa upp sin konst, förklarar Jansson och fortsĂ€tter:
â Jag Ă€r uppvĂ€xt med företagsamhet sĂ„ jag har aldrig sökt nĂ„got stipendium eller nĂ„gra bidrag alls. DĂ€rför tĂ€nker jag stĂ€ndigt pĂ„ hur jag kan utveckla min verksamhet, hur jag ska överleva och hur det ska kunna gĂ„ bra.
Enligt Jansson sjÀlv Àr han en klassisk figurativ mÄlare som trivs bÀst med olja och akvarell. Den senaste i raden av utstÀllningar genom karriÀren höll han pÄ Galleri Bellman i Stockholm Är 2017. Med Studio 1 inleder han ett nytt konstkapitel dÀr den första konstnÀrkollegan att bjudas in Àr Melinda Balogh frÄn FinspÄng.
â Vi har en nĂ€ra relation som kompisar sĂ„ det var helt naturligt att börja dĂ€r. Sedan tror jag att vi kommer att fortsĂ€tta att bjuda in konstnĂ€rer tillsammans, berĂ€ttar Jansson och avslutar:
â Det blir automatiskt ocksĂ„ ett sĂ€tt att fylla Kisa med konst. Det Ă€r nĂ€stan bara biblioteket som gör det i dag.