"Vårt mål är en pulshöjande aktivitet per dag. Två gånger i veckan går jag till exempel in på fritids och håller i korta pulspass. Det kan vara en kullek eller att vi gör en rörelse till musik", berättar Mari Hagvind.
Det är ett tiotal minusgrader i Kisa och snön ligger som ett tunt, kallt täcke över skolgården. Trots kylan tycks tredjeklassarna vara redo för sin danspaus tillsammans med Mari Hagvind, idrottslärare och pulsansvarig på Bäckskolan, innan det är dags för nästa lektion.
– Det finns en stor vinning i det här rörelsearbetet, säger hon och ställer ned högtalaren.
Enligt Kinda kommuns hemsida har skolresultaten i svensk skola nämligen sjunkit över tid, samtidigt som en fysiska aktiviteten bland befolkningen minskat och den psykiska ohälsan ökat. Sverige är i dag ett av Europas mest stillasittande länder och andelen barn som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, en timme per dag, är liten.
Ändå finns det forskning som visar att träning påverkar oss positivt. Fysisk aktivitet är inte bara är bra för kroppen, utan också för vår hjärna. Rörelse ger, enligt informationen på Kinda kommuns hemsida, bättre uppmärksamhet, kreativitet och problemlösningsförmåga. Samtidigt minskar stress och ångest när vi rör på oss.
– Bara fyra minuters pulshöjande aktivitet gör skillnad. Man får dessutom samma substanser i hjärnan av fysisk aktivitet som man får av ADHD-medicin, så vissa som har en sådan diagnos kan medicinera sig själva med träning, berättar Mari Hagvind.
Därför satsar Kinda kommun nu på att få in mer rörelse hos kommunens alla barn och elever inom förskola och skola genom projektet ”Ta pulsen på Kinda”.
"Det är mycket lättare att få med alla barn om man som vuxen är med och leker, i stället för att bara stå och titta på när barnen gör det själva", säger Mari Hagvind.
Snart strömmar musiken ut ur Mari Hagvinds högtalare och hon börjar genast att röra på sig. Barnen hakar snabbt på och härmar henne. De flesta, om inte alla, verkar njuta av den friska luften och dansen.
Målet på Bäckskolan, för alla elever från förskoleklass till årskurs tre, är att genomföra minst en pulshöjande aktivitet per dag. Det ska öka elevernas koncentration och fokus.
– Vi lärare märker själva, när vi har studiedagar och sitter ned mycket mer än vanliga dagar, att det är lätt att tappa fokus efter ett tag. Det funkar en viss stund, men sedan behöver man en paus. Ibland får vi påminna varandra under våra konferenser att det är dags att ta rast.
Här leker My, Ellie, Anton, Melvin och Mari kull. Det är en form av rörelse som barnen tycks uppskatta.
När låten är slut och musiken i Mari Hagvinds högtalare dör ut vet eleverna precis vad som förväntas av dem – att gå in, klä av sig ytterkläderna och förbereda sig för nästa lektion. Det gäller för alla utom Anton Kindefält, Ellie Fernström, Melvin Lumme, och My Kjällander, som följer med till "skjulet" Lärkhuset på skolgården. Där ska de berätta om sina upplevelser av Bäckskolans rörelsefrämjande arbete.
– Efter en rörelsepaus känner jag direkt att jag har mer energi och att jag skriver bättre. Man blir smartare av att röra på sig, berättar Anton.
Vill ni fortsätta röra på er på det här sättet i skolan?
– Ja, utropar alla fyra barnen i kör.
Det vill idrottslärare Mari Hagvind också.
– Det känns som att det här med rörelse är implementerat på Bäckskolan. Jag har svårt att tänka mig att vi går ifrån det här, för det har kommit mycket positivt av det, säger hon, när de fyra tredjeklassarna sprungit in till sina lektioner.
"Vi har slingor på skolgården som man kan använda som en paus under lektionstid. Då ger man sig bara ut och springer det där varvet innan man kommer in och jobbar igen", berättar Mari Hagvind.
Bäckskolans rörelsefrämjande arbete har flera ben att stå på. Bland annat är de alltså med i projektet "Ta pulsen på Kinda", som ska höja elevernas koncentration genom pulshöjande aktiviteter. De har också gått med i "Rörelsesatsning i skolan", ett regeringsuppdrag som Riksidrottsförbundet fick 2018.
– En del av min arbetstid går åt till att underhålla det här med rörelse på skolan, förklarar Mari Hagvind.
Rörelsearbetet sker till exempel genom korta pulspass på fritids, rörelsepauser under lektionstid när eleverna tappar fokus och specialidrottspass. Det sistnämnda är relativt nytt på skolan.
– Specialidrotten handlar om att stärka barnens grundmotorik, som att rulla timmerstock eller gå balansgång. Till den väljer vi ut några elever som vi tycker behöver lite extra motorisk träning. Jag märker att de eleverna, som kanske inte känt sig bekväma under idrottslektionerna tidigare, blir mer aktiva sedan, för att de fått öva i en mindre grupp.
My och Melvin härmar Mari Hagvinds rörelser till musik. Att det är snö och kallt tycks inte bekomma dem.
Vad har ni märkt för skillnader av ert rörelsearbete på Bäckskolan?
– Det vi upplever är att fokus och koncentration blir bättre hos eleverna efter en rörelsepaus.
Mari Hagvind fastslår:
– Det är väldigt mycket som påverkas positivt av att höja pulsen, det är inte bara en eller två grejer.
Från vänster syns Ellie, My och Melvin. "Ibland kommer Mari med sin högtalare på rasten så får man vara med och dansa på rasten om man vill", berättar Melvin.