Med kollegan Märit Björk, även hon en del av Kindas brottsförebyggande råd (Kinbrå), tar han emot oss på kontoret vid Värgårdsskolan i Kisa. Framför honom på skrivbordet ligger en alldeles färsk handlingsplan, en plan som slår fast hur kommunens skolenheter ska agera händelser som rör våld och hot om våld. Även hanteringen av obehöriga, alltså gäster på skolan, har satts på pränt.
– Syftet är att säkerställa att vi gör ungefär lika på alla våra enheter och den här planen reglerar framförallt hur vi ska agera vid våld eller hot om våld mellan elever, mellan elever och personal eller mellan personal. Det har funnits rutiner på varje enhet tidigare men det vi märke var att allt fler enheter hörde av sig till oss för råd. Vi behövde göra något för att förtydliga, förklarar Siverholm.
En konkret effekt som den nya handlingsplanen har fått är att alla som besöker kommunens skolor numera ska anmäla sig i expeditionen, meddela sitt ärende och på vissa enheter få en besöksskylt. Målet är att få bättre koll.
– Vi behöver veta exakt vilka som är på skolan just nu och under hela dagen. Det har egentligen att göra med säkerhet. Om det börjar brinna någonstans måste vi veta att vi har fått ut alla som är i lokalerna, berättar Siverholm och fortsätter:
– Sedan handlar det också om tryggheten för eleverna. Vem som helst ska inte bara kunna gå in på en skola.
Men det går ju fortfarande att gå rakt in genom entrén?
– Ja visst är det så, vill du så kan du. Här är det öppna dörrar på många ställen och kollar vi på högstadiet finns det ingen tydlig expedition som du kommer till först. Där behöver vi skylta tydligare, svarar Siverholm.
Förutom handlingsplanen så har alla skolenheter en krisplan som innefattar rutiner vid ut- och inrymning. För att öka säkerheten ytterligare undersöks här digitala lösningar. Högstadiet och mellanstadiet i Kisa är först ut.
– I dag finns det många privata företag som erbjuder digitala tjänster för att ut- och inrymningen ska gå så enkelt som möjligt. Därför har vi fått i uppdrag att skanna av möjligheterna. Därefter en kostnadsfråga och ett upphandlingsförfarande, säger Siverholm.
– Digitala lösningar handlar om att alla anställda kan ha en app på sina telefoner och datorer där olika meddelanden om ut- och inrymning kan skickas. Rutinerna finns genom appen tillgängliga digitalt, fortsätter han.
Utrymningen är självklar för de flesta menar Siverholm men inrymningen, ja där råder en viss osäkerhet.
– Inrymning handlar om att elever och lärare, vid väpnat våld eller liknande händelser, ska barrikadera sig i klassrummen och hålla en låg profil. Vi har rutiner för det men de kan bli tydligare. Sedan råder delade meningar huruvida man ska öva på inrymning eller inte. Det kan medföra starka känslor och en del kan uppleva det som otäckt, menar han.
I somras inträffade en skolattack i skånska Eslöv.
Har det gjort att tankarna kring säkerheten intensifierats?
– Det är klart, det vore konstigt om vi inte berördes av det som händer i världen. Även om jag inte är orolig så kan det hända även här och vi måste vara så beredda som möjligt, svarar Siverholm och fortsätter:
– Vi lever i ett samhälle där såna här saker inträffar och det vore naivt att inte tänka i de banorna. Planerna, och de här digitala lösningarna, är exempel på sätt som kan göra oss mer förberedda.