Skolinspektionen granskade fyra områden: rektors ledarskap, trygghet och studiero, undervisning samt bedömning och betygssättning.
Skolinspektionen hade inget att anmärka på undervisning eller trygghet och studiero, men när det kom till rektors ledarskap liksom bedömning och betygssättning får skolan bakläxa.
Ett utvecklingsarbete behöver genomföras både när det gäller rektors ledarskap och uppföljning av lärarnas bedömning och betygsättning.
Skolinspektionen skriver i sitt beslut att "rektorn behöver utveckla uppföljningen och analysen av skolans kunskapsresultat och vad som påverkar dessa samt utifrån analysen identifiera lämpliga utvecklingsåtgärder."
Gällande bedömning och betygssättning finner skolinspektionen att "rektorn behöver utveckla arbetet med att följa upp och analysera lärarnas bedömning och betygsättning i olika ämnen och årskurser för att skapa likvärdighet."
Frida Nellbert som är tillförordnad rektor på Värgårdsskolan årskurserna 4–6, säger att beslutet från Skolinspektionen inte kom som en överraskning.
– Det är ett utvecklingsarbete gällande analys av kunskapsresultat och åtgärder som redan är påbörjat innan Skolinspektionens besök. Det arbetet kommer vi att fortsätta med. Detsamma gäller att utveckla arbetet med att följa upp och analysera bedömning och betygssättning i syfte att skapa likvärdighet. Hela skolan behöver involveras i det arbetet.
På Värgårdsskolan går det två klasser i årskurs 6.
I Skolinspektionens granskning lyfts att endast 52 procent av pojkarna i denna årskurs nådde kunskapsmålen föregående läsår, jämfört med 66 procent i Kinda kommun som helhet. Hos flickorna låg siffrorna på 78 respektive 82 procent.
Är inte det här väldigt låga siffror?
– Det är lite olika hur det ser ut mellan olika årskullar. Det finns olika saker som kan spela in, men visst är det här siffror där vi jobbar för att följa upp vad resultatet kan tänkas bero på, säger Nellbert.
Vad kan det bero på att det är ett så lågt resultat?
– Jag tänker att det är den analysen som vi behöver göra. Vi behöver bearbeta och göra en grundläggande analys av de resultat vi har. Även om eleverna inte får betyg förrän i årskurs sex behöver vi titta på de värden och resultat som finns i alla årskurser för att dels identifiera men också för att sätta in rätt kompensatoriska åtgärder utifrån resultatet. Detta för att vi ska få ett hållbart arbete med tidiga insatser redan i årskurs fyra och fem.
Nellbert poängterar att det handlar om att det som mäts är om eleverna når målen i alla ämnen och att skolan hela tiden arbeta med att följa upp elevers resultat och sätter in insatser efter behov.
– Vi behöver förbättra systematiken i vårt arbete.
Kan resultatet handla om att det finns elever i klasserna som är nyanlända och inte har en chans att nå svenska kunskapsmål?
– Det finns olika variabler som spelar in när elever inte når kunskapsmålen. Sent anlända elever som inte hinner nå målen kan vara en förklaring, skriver Nellbert i ett återkopplande mejl.
Hur ser då Värgårdsskolans resultat ut om man jämför på regional nivå och med rikssnittet?
Då elever i årskurs 6 kan läsa olika ämnen och olika antal ämnen kan vara missvisande att jämföra med andra kommuner eller enheter. Det meddelar både Skolverket och Skolinspektionen.
Kinda kommun ska senast den 23 augusti i år redovisa till Skolinspektionen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits.