Med på länk är elevhälsans verksamhetschef Christina Staf. En stor utmaning för henne och hennes medarbetare är att regionen inte har någon första linje-verksamhet på plats i Kinda.
Tillsammans med verksamhetschef Christina Staaf på länk tar hon emot oss högst upp i kommunhuset. Under de senaste åren har verksamheten förstärkts numerärt och likt utvecklingen i övriga Sverige ökar behovet av deras insatser. Enligt en rapport från Socialstyrelsen steg den psykiska ohälsan bland barn i åldern 10-17 år med över 100 procent mellan åren 2006 och 2016. För unga vuxna, i åldrarna 18 till 24 år, var ökningen omkring 70 procent.
– Lägesbilden i Kinda överensstämmer väl med övriga landet. Nedstämdhet, ångest och stress ökar och jag tror inte att vi är annorlunda på något sätt. Under en treårsperiod har vi dubblerat antalet kuratorer vilket ju kom sig av utvecklingen och att vi såg ett större behov, förklarar Danielsson och fortsätter:
– I högstadiet märker vi av den psykiska ohälsan på ett mer tydligt sätt men också att den smyger ned i åldrarna. Problem som vi förut kanske mest såg på högstadiet så som självskadebeteende, ångest och depression blir allt vanligare hos yngre barn. Vi har inga siffror, men det är en bedömning vi gör.
Vad tror ni att det beror på?
– Det är ju en intressant fråga för oss men där har vi inga tydliga svar. Vi vet till exempel att kompisrelationerna påverkar och hur barnen klarar av skolan. Känns skolan hanterbar, begriplig och meningsfull är det en friskfaktor. Här har vi utökat elevhälsan med en arbetsterapeut som arbetar specifikt med dessa frågor.
Danielsson och Staf lyfter också fram den digitala utvecklingen, med en ständig uppkoppling och ökad utsatthet, som en möjlig påverkan.
– Mobbning har ju fått en helt annan karaktär i dag men samtidigt ser vi att kontakter på nätet kan vara det som ibland räddar barn. Det kan vara det som gör att man blir sedd och blir en person, så det är inte bara negativt.
Elevhälsans uppdrag, med bland annat skolsköterskor och kuratorer, är främst att förebygga psykisk ohälsa genom hälsofrämjande insatser. När ett barn behöver stöd och vård bär istället Region Östergötland ansvaret för behandlingen. I Kinda har regionen ingen första linje-verksamhet utan barn med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa hänvisas till mottagningen "Råd, stöd och hälsa" i Linköping. När problematiken är svårare är det barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), även den i Linköping, som gäller för Kindafamiljerna.
– För många familjer är det ett oöverstigligt hinder att ta sig in till Linköping. Man ska kunna få ledigt från jobbet, man måste ta sig dit på något sätt och man måste veta var mottagningen ligger. Det gör att det inte riktigt blir av, förklarar Danielsson och Staf.
Elevhälsans ansvar är framförallt förebyggande genom hälsofrämjande insatser. Bland annat utbildning av personal eller andra insatser i skolmiljön.
Genom att granska de barn och unga som söker vård för psykisk ohälsa har elevhälsan kunnat se att Kinda sticker ut en aning. Till BUP är antalet patienter normalt i förhållande till övriga länet men på nivån under, den som gäller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa, utgör Kinda en oerhört liten andel.
– Vi har alltså fler barn och familjer som söker vård hos BUP än hos "Råd, stöd och hälsa", och det borde vara tvärtom.
– Vi skulle önska att regionen fanns på plats i Kinda åtminstone en dag i veckan. Det skulle betyda mycket, fortsätter Staf.
Trots utmaningarna poängterar Danielsson och Staf att mycket i arbetet mot psykisk ohälsa fungerar bra.
– Den större delen av Kindas barn och unga mår trots allt bra. Bilden är inte nattsvart, avslutar Staf.
