43 grader. Bilden togs med hjälp av en värmekamera i Sverige sommaren 2018.
– Det spelar stor roll. Klimateffekterna ökar med uppvärmningsnivån. Vi ser många effekter redan i dag, på människan, naturen, på ekosystemen, säger Markku Rummukainen som är professor i klimatologi vid Lunds universitet.
Ju varmare det blir desto svårare får vi att anpassa oss, tillägger han.
Och det är inte bara vi människor som får det svårare. Ett förändrat klimat påverkar allt levande.
Många arter får kraftigt försämrade livsmiljöer redan vid 1,5 graders uppvärmning, säger Markku Rummukainen.
Och om medeltemperaturen stiger ytterligare en halv grad har antalet arter som fått försämrade livsmiljöer fördubblats. Såväl växter som ryggradsdjur och insekter påverkas.
Vid 2 graders uppvärmning beräknas hundratals fler miljoner människor utsättas för klimatrelaterade risker jämfört med vid 1,5 graders uppvärmning. Extremväder innebär en hel del klimatrelaterade risker och ett varmare klimat kan också leda till ökad fattigdom och bristande tillgång på vatten och mat.
– Det kommer att bli svårare att anpassa sig till ett varmare klimat på allt fler platser på jorden. Redan nu, vid 1,1 graders uppvärmning, är det många arter som börjat flytta och allt fler människor som påverkas, säger Markku Rummukainen som också är klimatrådgivare vid SMHI och Sveriges representant i FN:s klimatpanel.
Exakt hur pass mycket varmare det blir varierar från plats till plats. När vi pratar om 1,5 eller 2 graders uppvärmning rör det sig om jordens medeltemperatur. Det blir alltså inte exakt 1,5 eller 2 grader varmare överallt på hela jorden.
– En viss uppvärmning globalt innebär större temperaturökning över land än över hav. Och störst förändringar blir det på Arktis.
För Sveriges del innebär 1,5 graders uppvärmning en temperaturökning på upp till 3 grader, enligt de beräkningar som finns, och vid 2 grader upp till 4 grader varmare. I takt med att det blir varmare blir det också vanligare med extrema temperaturer med fler värmeböljor på både land och i hav.
Ett varmare klimat leder till att havsisarna smälter. När jordens medeltemperatur ökar påverkas Arktis allra mest, där sker uppvärmningen som snabbast. Avsmältningen av den arktiska havsisen och Grönlandsisen är två exempel på två möjliga tipping points.
Ytterligare ett skäl till att det är viktigt att begränsa den globala uppvärmningen är att minska risken för att vi passerar oåterkalleliga brytpunkter, tipping points, menar Markku Rummukainen.
– Det finns begränsad kunskap om exakt vilka temperaturhöjningar som triggar olika tipping points. Men vi vet är att risken ökar om den globala medeltemperaturen stiger från 1,5 till 2 grader.
43,8 grader. Bilden föreställer en barnvagn och är fotograferad med hjälp av en värmekamera i Sverige sommaren 2018.
Ett förändrat klimat och avskogning har gjort Amazonas regnskogar känsligare. Enligt en artikel i vetenskapliga tidskriften Nature Climate Change närmar sig Amazonas sin tipping point vilket innebär att stora delar av regnskogen kan förvandlas till savann.
"Det kommer att bli svårare att anpassa sig till ett varmare klimat på allt fler platser på jorden", säger klimatforskaren Markku Rummukainen.
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet, klimatrådgivare åt SMHI och Sveriges representant i FN:s klimatpanel.