Kata Nylén är uppvuxen i Västervik och Linköping. Numera bor hon i Stockholm.
– Varför gör vi inte mer fastän läget är så akut? När något hotar våra liv brukar vi lyssna på experter och följa deras ordinationer. Vi gör vad vi kan för att skydda oss, men när det kommer till vår tids allra största och farligaste hot, klimathotet, så gör vi människor precis som förut. Vi fortsätter med det vi alltid gjort.
Det säger psykologen Kata Nylén som har specialiserat sig på klimatpsykologi. Hon menar att genom att förstå hur vi människor fungerar kan vi lära oss att hantera klimatkrisen på ett bättre, mer konstruktivt sätt.
– Klimatångest är ingen psykisk sjukdom eller känslor som ska behandlas bort. Tar vi hand om känslorna på rätt sätt kan de faktiskt hjälpa oss att agera och ta oss ur klimatkrisen.
Kata Nylén menar att vi lägger vår kraft och engagemang på fel saker.
– Det mesta som vi gör för miljön i dag är konsument- och individbeteenden som handlar om att resa, handla och äta annorlunda. Och genom att göra många små saker får vi en känsla av vi gör väldigt mycket. Men saken är den att vi tror att det vi gör har större effekt är det faktiskt har. Och det är ett problem.
Kata Nylén menar att det är viktigt att göra saker som ger stor effekt.
– Alla människor behöver fråga sig hur de kan göra mest nytta: "Vilken roll har jag i samhället och hur kan jag använda den för att skapa en så hållbar värld som möjligt."
Och för att verkligen lyckas menar hon att det krävs insatser som har hög påverkan och långsiktig effekt. Hon ger förbud mot utvinning av fossil energi som exempel.
–Vi behöver lagförändringar och tydliga riktlinjer från myndigheter och världsledare för att minska klimatkrisen. Om det verkligen ska hända något kan vi inte bara sitta och rulla tummarna. Alla människor i världen behövs för att driva på. Ledarna kommer inte att fatta de beslut som krävs om vi inte visar vad vi vill.
Men det är också viktigt att göra saker på lokal nivå och det finns många olika sätt att engagera sig, menar Kata. Lärare och rektorer kan driva på klimatsatsningar i skolan. Grannar kan skriva gemensamma medborgarförslag eller kanske börja låna verktyg av varandra. Företagsledare kan genomföra förändringar inom sina företag och det finns många föreningar och organisationer att gå med i.
Kata Nylén med sina klimatpsykologkollegor Frida Hylander och Karin Kali Andersson.
Kata lyfter vikten av att mäta och följa upp det man gör, rikta in sig på en specifik målgrupp och se till att ha koll på att det man gör verkligen ger förändring. Hon lyfter också vikten av att fokusera på vinsterna som förändringen ger.
Hur ska man tänka om man vill göra något för klimatet?
– Det är lätt att tänka att man måste ändra livsstil först. Jag tror att hela miljörörelsen skulle vinna på att vara mer inkluderande. Det ska gå att engagera sig även om man flyger och äter kött. Man ska inte behöva vara miljöperfektionist för att kunna engagera sig, säger Kata Nylén.
Hon poängterar att andra sociala orättvisor inte hanteras på det sättet.
– Miljöfrågan är egentligen inte en fråga som överhuvudtaget behöver hanteras i hemmen. För att hantera klimatkrisen krävs det att beslutsfattare och ledare fattar stora modiga beslut och då behöver vi medborgare föra fram vilka beslut vi vill ha, för att få en hållbarare värld.
Klimatpsykologen Kata Nylén.
Hon tipsar om att välja en lokal och konkret fråga som kan leda till en förändring och ger "vi vill inte att motorvägen ska byggas, vi vill ha tågräls" som exempel.
– Människor behöver upptäcka att det händer något när man gör saker tillsammans.
Kan vi lära oss något av pandemin?
– Att vi kan få till en kollektiv beteendeförändring om myndigheter och politiker är tydliga med vad som förväntas av oss och möjliggör det med hjälp av ekonomiska incitament. Pandemin har visat att det är fullt möjligt. Skapas det tydliga restriktioner, lagar som stöttar och incitament som gör det möjligt att leva ett drägligt liv så går det.
Kata tror att många vant sig vid det nya sättet att leva under pandemin.
– När vi ställer om till ett hållbart samhälle kommer det också att vara så. Vi människor är så otroligt anpassningsbara och bra på att hitta lösningar, men vi behöver samma sorts skjuts som vi fick under pandemin. Vi behöver någon som bestämmer åt oss och vi behöver riktlinjer för hur man får bete sig, på samma sätt som vi fick under pandemin. Sen kommer vi att hitta lösningar och hitta sätt att som gör att vi kan leva ett meningsfullt liv.
Klimatpsykologen Kata Nylén.
Det är lätt att tänka att om jag är duktig på att sopsortera, då kan jag kanske unna mig att flyga på semestern. Hur ska man tänka?
– Det är inget fel med att sopsortera, men det är viktigt att vi inte tror att vi räddar klimatet genom att göra det. Det finns många fällor i att låta enskilda människor lösa klimatproblemet med sina egna konsumentbeteenden. Vi människor är urusla på att uppskatta hur miljövänliga vi är och om vi ska lösa klimatkrisen krävs det mer än så.
Det finns forskning som visar att vi människor har en tendens att göra en icke-miljövänlig handling när vi har gjort något som är bra för miljön, berättar hon. De som åker kollektivt till jobbet tenderar att flyga på semestern exempelvis.
– Det är som om vi håller på att förhandla med klimatet som om det vore en relation. Jag var lite taskig i dag, då är jag snällare i morgon. Det funkar ju med relationer och vi människor är ju sociala så det är därför vi håller på så där. Men klimatet bryr sig inte alls om vad vi gjorde i går eller förrgår eller överhuvudtaget. Det handlar bara om att vi måste minska utsläppen totalt sett och då är det bättre att fokusera och göra sånt som har stor påverkan.
Klimatpsykologen Kata Nylén.
Kata Nylén tycker att vi ska se klimatomställningen som en möjlighet att kunna ändra förutsättningarna för hur vi lever våra liv.
– Många mår inte så bra i dag. Många är ensamma, har social ångest och fokuserar på att vara lyckade. Jag tror vi har ganska mycket att vinna på att göra en förändring, säger Kata som tycker att det är dags att vara modig.
– Nu är det läge att agera kraftfullt. Forskarna säger att det med 100 procents säkerhet är vi människor som har förändrat klimatet. Det är också vi människor som kan ta oss ur den här situationen. Människans psyke som individ är för begränsat för att klara den nödvändiga omställningen själv. Men vi är sociala djur och de flesta vill ha en förändring. Men då behöver vi hjälpas åt, säger hon och fortsätter efter en stund.
– Vi gör den här resan ihop, men vi kliver på, på lite olika hållplatser. Alla ska med, det är jag övertygad om, men på olika sätt.
