Isak Stoddard har varit med och tagit fram en koldioxidbudget för Sverige. Han är doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet.
Tio miljoner ton koldioxid är ungefär lika mycket som Sveriges personbilar släpper ut per år, enligt Naturvårdsverket, och motsvarar ungefär 20 procent av Sveriges koldioxidutsläpp per år.
Enligt forskarnas beräkningar behöver utsläppen minska drygt 20 procent per år för att begränsa uppvärmningen och nå nollutsläpp år 2029, om Sverige ska bidra rättvist till Parisavtalet.
– Grundbudskapet är att vi redan nu lever mitt i klimatförändringarna. Det kommer bli värre ju längre vi väntar med att minska utsläppen. Därför måste utsläppen ner så fort som möjligt, säger Isak Stoddard, doktorand vid Uppsala universitet och en av personerna bakom den nationella utsläppsbudgeten.
Utsläppsminskningarna som skulle krävas för en svensk 1,5-graders budget skulle behöva ske snabbt och direkt.
Sveriges 1,5-gradersbudget tar nämligen slut om 3,5 år, om vi fortsätter att släppa ut lika mycket som vi gör just nu, enligt forskarnas beräkningar.
– 1,5 gradersmålet är över. Vi är tyvärr långt förbi möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, säger Anders Heggestad på Klimatsekretariatet.
Klimatsekretariatet är en oberoende och icke vinstdrivande organisationen som tar fram lokala koldioxidbudgetar åt svenska kommuner och regioner i samarbete med Uppsala universitet. Anders Heggestad har dagligen kontakt med kommuner, regioner och länsstyrelser och är väl insatt.
Anders Heggestad, verksamhetsledare på Klimatsekretariatet, arbetar med att ta fram lokala koldioxidbudgetar åt svenska kommuner och regioner i samarbete med Uppsala universitet. Klimatsekretariatet är en oberoende och icke vinstdrivande organisation.
Han förklarar att Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader, men att vi ska sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.
– Hårdare commitment på 2 och mjukare på 1,5. Det är det vi har skrivit på, säger han.
Enligt Parisavtalet ska de som har mindre utsläppsskuld också ha lägre krav på att minska sina utsläpp, förklarar Anders.
Rättvisa är också något som Isak Stoddard och hans forskarkollegor har tagit hänsyn till när de har tagit fram Sveriges koldioxidbudget.
– Rika industrialiserade länder har större historisk skuld, högre utsläpp per capita och större kapacitet att också kunna finansiera en omställning. Därför borde rika länder kunna gå före de fattiga, säger Isak.
Varför är det viktigt att det är rättvist?
– Det är väldigt svårt att minska utsläppen i länder som knappt har några utsläpp och vi har väldigt lite utrymme kvar om vi inte vill överskrida 1,5 eller 2 graders uppvärmning. Därför behöver vi titta på var utsläppen verkligen kommer ifrån, säger Isak.
Det är lätt att tänka att stora länder med många invånare borde minska sina utsläpp och att vi i Sverige borde kunna fortsätta ungefär som förut, resonerar Anders Heggestad.
Det är lätt att tänka att stora länder med många invånare borde minska sina utsläpp och att vi i Sverige borde kunna fortsätta ungefär som förut, resonerar Anders Heggestad. Ett land som är lätt att lyfta fram är Kina.
– Men Kinas utsläpp per capita är fortfarande hälften av exempelvis USA:s. Och om man betraktar de två ländernas historiska utsläppsskuld ser man samma mönster, säger Anders.
Han menar att vi i väst måste gå före för att exempelvis Kina ska minska sina utsläpp. Han tror också att det skulle krävas enorma stödsystem för att få Kina att genomföra en omställning på bara några år.
– Länderna i Asien är i huvudsak oskyldiga till klimatförändringarna och det vet de om. Och just nu, med tanke på världsläget, finns det inget som tyder på att Kina eller Ryssland skulle bry sig om att minska utsläppen överhuvudtaget. Därför måste vi göra en realistisk kalkyl som samtidigt måste vara så samvetsöm och radikal som möjligt, säger Anders.
Sveriges koldioxidbudget för maximalt 1,5 graders uppvärmning tar slut om 3,5 år, om vi fortsätter att släppa ut lika mycket som vi gör just nu, enligt forskarnas beräkningar. Koldioxidbudgeten kan liknas vid en påse godis, påsen töms.
Den svenska koldioxidbudgeten för 1,5 grader uppvärmning är därför orealistisk, menar Anders Heggestad, eftersom den är omöjlig att nå. Det krävs ju inte heller att enbart Sverige håller budgeten för att uppvärmningen ska begränsas, hela världen måste göra samma sak.
Vilka krav ställer då en svensk koldioxidbudget med maximalt två grader som mål? Enligt Uppsalaforskarna kräver en tvågradersbudget utsläppsminskningar på 12 procent per år med start redan år 2022.
– Koldioxidbudgetarna visar att det krävs annorlunda och mycket större åtgärder för att minska utsläppen än vad som för närvarande är planerat, om vi vill leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet, säger Isak Stoddard.
Han tillägger att han och hans forskarkollegor inte hade tagit fram en 1,5 gradersbudget, om det inte hade varit för att Världsnaturfonden ställt frågan.
– Vi har ibland blivit kritiserade för att vara radikala, men vi försöker alltid göra konservativa bedömningar och vara transparanta med våra antaganden, säger Isak Stoddard.
"Koldioxidbudgetarna visar att det krävs annorlunda och mycket större åtgärder för att minska utsläppen än vad som för närvarande är planerat, om vi vill leva upp till våra åtaganden i Parisavtalet." Det säger doktoranden Isak Stoddard.