Utgå från barnets frågor
Beskriv klimatförändringarna på ett enkelt sätt så att barnet förstår. Kanske behöver du läsa på själv innan.
– Beskriv läget, men utifrån barnets frågor. Man ska tala allvar men inte skrämmas. Det gäller att hitta sätt att ge barnen hopp. Men det är viktigt att inte ljuga. Det kan vara lätt att säga att "vi har massa bra lösningar, det här kommer vi att fixa" och så tror man att man ger hopp på det sättet, men så är det inte riktigt, säger klimatpsykologen Kata Nylén.
Det kan istället leda till att barn inte känner sig lyssnade på, att de känner sig lurade och får en känsla av att de inte blir tagna på allvar, menar hon.
– Det vi behöver göra är att ge konkreta exempel på vad som görs för klimatet. Det ger hopp. Det är också bra att berätta att det finns jättemånga vuxna som jobbar för en bättre och hållbarare värld. Och om du själv kan visa hur du agerar för klimatet med andra så visar du verkligen att du respekterar barnens oro och framtid.
Visionera gärna
– Prata om hur mycket bättre vi kan leva i framtiden. Prata om hur tror ni att det kan se ut i framtiden?
Gör saker tillsammans
– Det är viktigt att inte lägga ansvaret för klimatkrisen på barnen. Barnen ska inte behöva gå runt och ha dåligt samvete för att de exempelvis äter kött. Det viktiga är snarare att ge barnen möjlighet att vara med och påverka, så att de märker att det händer något. Det ger verkligen en känsla av riktigt hopp, säger Kata Nylén.
Barnen behöver också lära sig att samarbeta och göra saker tillsammans med andra för en hållbarare värld, menar hon.
– Det vi vet om föräldraskap är att det är viktigt att göra saker tillsammans. Det brukar ofta svetsa ihop familjer, minska konflikter och underlätta gränssättning.
Därför kan man komma tillrätta med andra familjeproblem samtidigt som man gör saker tillsammans för en bättre värld, menar Kata.
Lär känna känslorna.
– Att ha klimatkänslor som oro, ilska, frustration är inte fel. De känslorna är inte farliga utan måste få finnas där. Det är helt rimligt att barnen är arga, oroliga och frustrerade. Däremot kan det vara farligt om barnen alltid tyngs av oro eller känner för mycket hopplöshet. Då blir det utmattande för barnen och de får svårt att orka med andra saker.
Hjälp därför barnen att sätta ord på sina känslor. Det är centralt för att kunna hantera information om klimatet, menar Kata, och känslor blir lättare att bära och hantera om vi pratar om dem och ser dem för vad de är.
Som vuxen behöver man också hjälpa barnen att fylla på med positiva känslor.
– Prata om lösningar och vad ni kan göra. Om ditt barn känner oro för klimatet är det extra viktigt att göra något tillsammans.
Det kan också vara bra att hjälpa oroliga barn att inte få för mycket information och att undvika läskiga bilder.
– Det är viktigt att vi vuxna inte ger försäkringar. Man ska undvika att säga "allt kommer bli bra", "det kommer ordna sig". Om vi gör det gör vi barnen en björntjänst. Barnen förstår att allt inte bara kommer att ordna sig och de behöver träna sig på att hantera osäkerhet.
Om barnen inte börjar prata om klimatet. Hur gör man då?
– Jag tycker inte att man ska undvika att prata om klimatet. Man ska prata med barn om allt som tillhör livet, inte skydda dem från det. Vi pratar ju om andra saker som händer i världen, som pandemin och Ukrainakriget. Det är den världen som dagens barn växer upp i, och då är det också ganska självklart att barnen börjar fundera på klimatförändringarna och hur vi kan påverkas av dem.
– Och om du undviker att berätta finns det risk att barnet bygger upp ännu värre och läskigare scenarion själv.
Ställ öppna frågor som "Hur tänker du om klimatet?", tipsar Kata Nylén.
– Checka av vad som försigår i deras huvuden. Svaren kan variera, ena gången säger de ingenting, nästa gång kanske det är helt annorlunda. Det är viktigt att öppna upp för samtal och visa att ni kan prata om svåra saker.
Så pratar du om klimatnyheter:
– Tänk på att barn har stora öron om ni pratar om aktuella händelser, som sommarens värmeböljor i Sverige och Europa till exempel. Barnen snappar lätt upp det ni säger. Det innebär inte att ni inte ska prata om nyhetshändelser utan snarare att ni kan ta med barnen i diskussionen. Förklara varför det är så varmt och varför det är viktigt att alla människor gör allt de kan för att det inte ska bli ännu varmare. Prata också om att vi har möjlighet att vända utvecklingen, säger Kata Nylén.