"Det här året är extremt. Nu är det valår och det är populism hit och dit. Går inte att föra en vettig debatt. Det farliga är att det slängs ut förslag som inte alls är genomtänkta eller långsiktiga och tullar på stabiliteten och långsiktigheten som näringsliv och alla andra aktörer vill ha", säger Eva Mineur, utredare på Klimatpolitiska rådet.
Klimatmålet om att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader kan nu ses mest som en teoretisk förhoppning. När Sveriges största aktörer inom klimatforskningen samlades för Swedish Climate Symposium i Norrköping i maj i år framkom det tydligt bland de medverkande forskarna att det målet är mer och mer osannolikt.
Klimatförändringen är redan här och det görs för lite och går för sakta för att helt kunna stoppa den. Ett tungt ansvar vilar på politikerna som inte förmår fatta de nödvändiga besluten, enligt de närvarande experterna.
– Politikerna gör inte tillräckligt. Det har vi återkommande sagt i våra årliga utvärderingar och pekat på ur olika synvinklar. Man gör inte tillräckligt och det går inte tillräckligt snabbt, säger Eva Mineur, utredare på Klimatpolitiska rådet.
Klimatpolitiska rådet är den myndighet som ska utvärdera regeringens samlade politik och hur väl den uppfyller Sveriges klimatmål 2045. Varje år lämnas en rapport där det ges ris och ros och presenteras rekommendationer.
Man ska ha respekt för att det är en svår och komplex fråga, menar Klimatpolitiska rådets Eva Mineur men också att den borde skötas bättre.
– Det är en förändring och transformation vi går in i som inte kan jämföras med någonting annat som hänt i historien. Det är jättesvårt men det är också politikens uppgift att manövrera och navigera i det, säger hon.
Vad ska de göra enligt er?
– Man kan göra det på ett mycket mer koordinerat sätt. När vi tittar på den nationella politiken upplever vi att den är väldigt okoordinerad. Den ena handen vet inte vad den andra gör. Det är inte särskilt effektivt.
– Det finns också målkonflikter som man inte hanterar. Det kan vara olika mål som står mot varandra och där tar man inte ansvar tillräckligt. Det är också stor skillnad på hur de olika departementen hanterar kunskapen som forskningen presenterar, säger hon.
"Det är inte en lätt fråga och det finns ingen quick fix utan handlar om målkonflikter och det kommer finnas vinnare och förlorare i den här frågan. Det är så politiken alltid fungerar", säger Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
De samlade forskningsrön som presenterades under klimatmötet i maj visar att stora förändringar kommer att ske även i Sverige. FN:s klimatpanel IPCC har i sina tre senaste rapporter slagit fast att klimatförändringen går fort, att det beror på människans klimatpåverkan och har märkbara konsekvenser över hela jorden. I Sverige, med närheten till Arktis, ändras klimatet mycket fort vilket ställer stora krav på anpassningsåtgärder.
– För varje rapport som IPCC kommer med krymper utrymmet i tid framåt hela tiden. Varje år inser man det. Därför skulle man vilja att politiken säkrade upp det och gjorde mer så det finns en buffert. Man skjuter kostnaden framför sig och det blir en ännu större kostnad och ett ännu större och svårare beslut, säger Eva Mineur.
"Många förstår inte vidden av klimatfrågan. Det kommer förändra grundvalarna för våra samhällen. Det kommer att vara ett nytt samhälle vi kommer att leva i", säger Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Åsa Knaggård är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet och har bland annat studerat hur miljöfrågan hanteras i det politiska systemet.
– Att politikerna vet men inte gör tillräckligt är egentligen inte så konstigt. Så länge det inte finns press från oss medborgare och väljare kommer det inte hända något. Det är en svår och utmanande fråga som går in i precis allt i samhället.
– Att då tänka att vi ska vänta på att politikerna ska agera utan att de känner nåt stöd i det går inte. Pressen från befolkningen saknas helt enkelt, säger Åsa Knaggård vid Lunds universitet.
