Enligt en färsk artikel från Uppsala Universitet räcker inte Sveriges klimatlagar till för att klara åtagandena om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader. För att leva upp till sina löften måste Sveriges ambitioner mer än fördubblas, menar artikelförfattarna. I praktiken innebär detta en årlig minskning av koldioxidutsläpp på tolv till femton procent per år, samt att energiomställningen till nollutsläpp är klar redan år 2035.
Andra forskare har dragit liknande slutsatser; Johan Rockström, professor i miljövetenskap, menar att vi går stora katastrofer till mötes om inte utsläppen börjar minska redan i år.
Ett omedelbart och intensivt arbete för minskade koldioxidutsläpp är alltså nödvändigt, menar klimatforskarna, och enligt parisavtalet är det de rika länderna som ska vidta de kraftfullaste åtgärderna för att minska utsläppen. Rockström argumenterar för att världens ledare bör agera med full kraft, och har lyft fram att många kommuner, regioner, organisationer och länder redan utlyst klimatnödläge.
Hur väl samspelar detta med Vimmerby kommuns klimatarbete?
– Vi vet inte om utsläppen kommer öka eller minska i år, säger Arvid Lindblad, hållbarhetsstrateg på Hultsfred-Vimmerby Miljö- och byggnadsförvaltning.
– Men om man tittar på de senaste åren så minskar utsläppen.
Utsläppen har faktiskt minskat inom Vimmerby och Hultsfreds geografiska områden, även om endast en bråkdel av minskningarna kan tillskrivas kommunala insatser. Lindblad lyfter exempel bortom kommunens kontroll: ökad bioandel i vanlig diesel, regionens satsning på biogasbussar och andra alternativa drivmedel, som el.
– Däremot går det absolut för sakta, så det är ändå krisläge, menar han.
Att införa klimatnödläge är dock inte aktuellt, Lindblad tror inte att en sådan åtgärd skulle gagna det kommunala klimatarbetet.
Kommunens klimatarbete innebär i dagsläget framför allt en policy för hållbarhet, som miljö- och byggnadsförvaltningen tagit fram. Policyn syftar till att sätta ut en tydligare riktning för kommunen och knyta an till regionala program. Till policyn finns ett så kallat styrkort kopplat, vilket bland annat klargör hur mycket utsläpp en portion mat på kommunala serveringar får ge upphov till, och hur många ton fosfor som får släppas ut från kommunala avloppsreningsverk. Men åtgärdsmässigt är ännu inget konkretiserat. Policyn är heller inte formellt godkänd än.
– Många viktiga frågor har hamnat i skuggan av coronautbrottet - tyvärr även klimatfrågan, säger kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll.
– Pandemin har försenat beslutet gällande hållbarhetspolicyn, men partierna står bakom detta, försäkrar han.
Jacob Käll räknar med att policyn kommer klubbas igenom i kommunfullmäktige i september. Därefter är planen att göra en uppföljning runt årsskiftet, varpå man hoppas kunna se riktningen och vad som inte fungerar i nuläget. Först när detta är klart vidtar själva åtgärdsarbetet.
Om nu allt går enligt plan och policyn både godkänns och efterföljs; uppnår då kommunen de mål som forskarna menar är nödvändiga? Alltså tolv till femton procents utsläppsminskning per år och nollutsläpp 2035?
– Enligt policyn jobbar vi mot sju procents minskning per år, säger Arvid Lindblad.
– Så nollutsläpp 2035 är inte aktuellt just nu.
