Börjes far lärde honom hur spår efter utter såg ut.

– Ibland tittade jag efter spår och det blev mer och mer att jag tittade, säger Börje Gunnevik.

Men det var för 14 år sedan som hans intresse tog fart på allvar och då han var med om ett ögonblick som han aldrig glömmer.

– Jag gick på en skogsväg en kväll då det plötsligt kom upp en utter på vägen och gick mot mig. Vi tittade på varandra i några sekunder innan den sprang iväg. Jag blev så oerhört paff. Det var då jag verkligen blev "biten" av det här med uttrar, säger han.

Numera upptar spaning eller spårning efter djuret en stor del av hans fritid. Och det kan inledas redan när han vaknar, som härom dagen, när han en morgon lät blicken svepa över sjön på den fantastiskt vackra plats där han numera bor.

– Jag tittade ut över sjön och där såg jag en utter. Jag smög ut och la mig bakom min båt och där låg jag en timme, för att filma och fotografera uttern.

Men det är inte bara hemma vid villan han ser uttrar. Han åker ofta ett antal mil för att försöka få se djuret.

De vattendrag han inte varit vid i Eksjö, Vetlanda, Hultsfred och Vimmerby kommuner är väldigt få. Vattendrag kring Kalmar, Jönköping, Gränna med flera orter har också fått besök av honom.

Favoritstället är ändå trakterna kring Kråkshult, en bygd där han har starka band.

Här kan han sitta i timmar i åtskilliga minusgrader i skydd av en gran vid åarna för att få en skymt av en utter.

– Jag satt i vintras då det var 14 minusgrader. Efter 4,5 timma gav jag upp då jag frös för mycket om fötterna.

Då åkte jag till en annan plats och hittade spår som jag följde i två och en halv kilometer i mängder med snö. Sedan gick jag tillbaka samma väg utan att hitta något. Det var ganska jobbigt, summerar han.

– Därefter åkte jag till en annan plats några kilometer nedströms, där det fanns färska spår av en annan utter. Där satt jag i ännu någon timme.

Han har bjudits in att medverka på kurser tillsammans med en professionell spårare på Västra Götalands Länsstyrelser.

Vetskapen om Börje Gunneviks intresse och kunskap för uttrar har spridits även bland privatpersoner. Många har börjat höra av sig, med tips om att en eller ett par uttrar kanske varit just hos dem.

– Jag brukar följa upp det när folk ringer, säger han.

Efter att han gått i pension har han börjat föreläsa på flera olika platser. Han tar då med sig sina fantastiska bilder på uttrar och naturmiljöer han besökt.

Inom kort kommer han även kunna ta med sig en monterad utter för att visa åhörarna. Ett lån från Naturhistoriska Riksmuseet.

– Den är min så länge jag lever men den får inte överlåtas eller gå i arv, förklarar han.

Ett annat intresse för Börje Gunnevik som är nära förknippat med vatten är flodpärlmusslor, som han ägnar tid åt att inventera tillsammans med Länsstyrelsen i Jönköping.

– Vid Gnyltån vid Fagerhultssjöns utlopp går det knappast att lägga i en kräftbur utan man lägger den på flodpärlmusslor, säger han.

Börje Gunnevik har i många år även ägnat sig åt att forska på historien kring herrgårdarna Fagerhult och Qvill i Kråkshult. Det har resulterat i två tjocka böcker, varav den senaste om Qvill blev klar under förra året.

Som en uppföljning av hans historiska vandringar i trakterna planeras en ny bygdevandring i Qvill den 1 juni i år.