På barnens önskelista står en båt. Av den större modellen. Vår styrpulpet räcker inte långt när det kommer till de små brödernas ambitioner. Nej, vi pratar flera rum, bäddar för många, stora motorer, plats för leksaker, myshörna, tv...

”Min båt ska vara svart, säger lillebror. Den ska ha motor så klart, och ratt och vindruta och stol. Och en stol bredvid. Där ska Lova (bästisen) sitta. Alltså, när vi blir stora. Och våra bebisar. En kille och en tjej. Och när vi ska åka med vår gummibåt som vi har med oss i den stora båten så kan bebisarna vara hos mormor.”

Och så blir det genast dags för en ny ekonomisk genomgång. Kassaskrinen som förvaras högt upp i ett skåp lyfts ner efter en svajig balansakt på stol med staplade brädspel på.

”Jag har massor med lappar! Men de är inte lika bra som de här runda i guld va, mamma?”

Stor förvirring uppstår när ett okänt mynt som visar sig vara en euro dyker upp i skrinet.

Vi kommer fram till att den går att handla för i andra länder, bland annat i Spanien. Förvirringen har dock inget med själva möjligheten till inköp att göra, utan handlar om huruvida det finns hajar i landet i fråga.

”Finns det hajar, mamma?”

Ja, det gör det nog kanske.

”Okej, då vill jag inte ha den här pengen!”

Storebror i sin tur, tänker satsa på en vit båt. Den ska vara stor, och ha dubbla propellrar. Propellrarna ska dock inte vara så stora, trots att båten ska gå att köra jättefort. En ekvation som är ungefär lika svårlöst som den med alla lappar och mynt som ligger på golvet och räknas igenom gång efter gång...

”Jag ska ha många sovställen i min båt, och en myshörna. Och chips förstås.”

Ja, det är ju viktigt.

”Jag ska tvätta båten en gång i veckan. Alltså inte inuti, utan utanpå, på däcket. Typ.”

”Och jag ska åka till Vadstena och lägga till i hamnen. Sen ska vi åka det där lilla, gulliga tåget som går genom stan”.

Vi funderar en kort stund över namn.

”Brut”, säger lillebror. Av ingen annan anledning än att det är fint.

Storebror bestämmer sig snabbt för ”Sälen”.

”För att båten är vit och kanske liknar en säl lite. Och för att jag längtar efter att åka skidor...”

Frågan är nu hur lång tid det kan ta innan det stora inköpt kan ske. Lillebror lägger ut pengarna i en lång rad på vardagsrumsgolvet och summan blir 42. Inte kronor, utan i antal sedlar och mynt. 42 är bra, bestämmer han nöjt.

Men räcker det?

”Mja, jag tror att min båt kostar 10 106.”

Det divideras en stund över hur länge man kan tänkas behöva spara.

”Länge”, suckas det.

”Kanske en hel vecka faktiskt”.

Tur att det inte är sommar riktigt än...