BrÀsserad rÄdjurslÀgg med potatispuré, rostade rotfrukter samt picklade blÄbÀr och lingon pÄ Brygghuset.
Helt ovÀntat. En grÄ onsdag kom den. Första fempoÀngaren under mina veckor pÄ Vimmerbys lunchkrogar.
BrÀsserat rÄdjur med potatispuré, toppat med rostade rotfrukter, trattkantareller, grönkÄl, god sÄs, samt picklade blÄbÀr och lingon. Helvild festmat mitt i veckan. Tallriken tog mig rakt ut i den smÄlÀndska skogen. Att inte frestas att spara in pÄ tillbehören imponerar.
Och det toppades av annanaskaka med vispgrÀdde till kaffet.
Rena fyndet, under den svarta veckan, och med pensionÀrsrabatt dessutom. FullstÀndigt lysande.
Det Àr sÄna upplevelser man vill springa pÄ i vardagslunken, nÀr man ska bli mÀtt för att mÀkta med fram till det mörknar.
Som gÀstarbetande redaktionsvikarie Àr jag beroende av ett stabilt mÄl varm mat mitt pÄ dagen. DÄ vill jag Àta bra och gott.
Under mina vardagsluncher har jag mött sÄvÀl fina överraskningar som besvikelser. Gediget mathantverk och smaklösa halvfabrikat. Generösa bufféer och pytteportioner. Svenskt och asiatiskt, i en högst ovetenskaplig undersökning bland Vimmerbys pÀrlor i vardagen.
Att kryssa genom lunchmenyerna kan vara spÀnnande. Det blir en och annan grundstötning. Som en knappt ljummen raggmunk med flÀsk i en pÄkostad miljö dÀr förvÀntningarna ligger en trappa upp. Det Àr lÀttare att nöja sig med nÄgot ordinÀrt nÀr man inte vÀntar sig annat. Klassikern "é hÀlften av varje me wÀk" Àr ju vad den Àr en söndag i november.
För mig betyder presentationen pÄ tallriken mycket, om det lÀggs nÄgon tanke och möda pÄ att fÄ det att se inbjudande ut.
Nu nÀr det Àr som mörkast piggnar man till av lite fÀrger. Gröna Àrtor, bönor eller rÄrörda lingon.
Rotmos med oxbringa pÄ statt. Enkelt och mycket gott.
Fiskgryta med mer potatis och krutonger Àn fisk pÄ Brygghuset.
SpÀtta, potatis och remoulad pÄ Monte Carlo.
Sen ska ju balansen sitta hyggligt. NÀr nÄgra smÄ strömmingar inte har en chans att matcha det övermÀktigt stabbiga stompet, trots lite skirat smör och nÄgra övergivna lingon, dÄ rÀcker det inte att det smakar okej. Eller nÀr nÄgra fÄ fiskbitar drunknar bland all potatis och krutonger i en fiskgryta som inte blev vad den utlovat.
Jag efterlyser inga Nobeltallrikar med pincettmonterade detaljer och jag har den största förstÄelsen för verkligheten med personalbrist, tomma bord och skenande kostnader. DÄ högaktar jag verkligen kÀmparna i köken som skippar genvÀgarna och orkar prestera med stolthet i vardagen.
Det jag uppskattar mest Àr att man verkligen vill nÄgot med en dagens. Som lunchgÀst vill jag mötas av lockande dofter och hÀrliga smaker.
Ett problem i vintertid kan vara att hÄlla den serverade maten varm till den ska Àtas. VÀljer man att Àta sin sallad först kan varmrÀtten ha kallnat. DÄ Àr det en fördel att fÄ vÀnta pÄ den vid bordet.
HÀlften av varje med en halv rÀk pÄ Sibylla.
SmÄlÀndska isterband Àr en vanlig dagens.
Det lilla extra gillar vi, som en glögg före lunchen.
Jag har nÀstan testat stadens alla matstÀllen. Som glad matamatör har jag under mina mÄnaders gÀstarbete i Vimmerby vÀrderat intrycken efter poÀngskala 1-5. Det vÀgs in smak, bemötande, frÀschhet, pris, variation, smidighet, salladsutbud, kaffe, helhetsintryck och det lilla extra som en liten efterrÀtt.
Det har varit intressant att se skillnaderna och ta med intrycken. Efter en lunch osade klÀderna buffé fram till eftermiddagskaffet.
Jag kan inte neka till att jag blev pÄverkad av Eagles evigt ljuva "Hotel Carlifornia" och utsikten över kyrkan i solsken. Men Guldkants fredagsmeny matchade ÀndÄ inte hela vÀgen upp.
Brygghuset var verkligen inte en femma varje dag, men rÄdjursfulltrÀffen tar jag med hem.
VÀskan var nÀstan packad och nyckeln pÄ vÀg att lÀmnas in. DÄ, i elfte timmen snubblade jag in min andra fempoÀngare. I den ansprÄkslösa sushibaren som inte direkt sliter in passerande frÄn Storgatan.
Valde en vacker poké bowl med rÄ tonfisk, ris och grönt. KÀmpade lÀnge med pinnarna och kom fram till att det bara fanns en tÀnkbar siffra, femman. Exklusivt frÀscht och lÀckert serverat. En glad överraskning till, veckan före jul. Bara sÄ.
Villa Linnéa var nÀrmast att fÄ göra Brygghuset och Todo sÀllskap med högsta betyg och mÄste absolut ha ett omnÀmnande för tydlig ambition, omsorg och varmt vÀlkomnande i de stora lokalerna.
Ăvriga restauranger jag besökt under mina luncher hĂ€r: Monte Carlo, Sibylla, MX World, Big Wong, Björkbacken och Stadshotellet.
Jag ska bara tillÀgga att jag upptÀckt hur lÄngt sportchef Allvin och jag stÄr ifrÄn varandra gÀllande lunchomdöme. Vem som Àr mest tillförlitlig dÀr överlÄter jag till er lÀsare att bedöma.
Ni kanske hittar helt andra fullpoÀngare i Vimmerbys lunchutbud.