Sverige och Finland har en högre frekvens av diabetes hos barn än några andra länder i världen.
Inget barn kan botas, och behandlingen, med flera dagliga insulininjektioner och särskild diabeteskost med mera, är tuff.
Den typ som drabbar barn, typ-1, kan vara ärftlig, men nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med den typen av diabetes.
Flera olika miljöfaktorer antas ligga bakom, men när diagnosen ställs är det för sent att ta reda på vilka faktorer barnet utsatts för tidigt i livet.
- Faktorer som medför ett ökat insulinbehov är bland annat övernutrition, sockerkonsumtion och övervikt, och det är sådant som vi vill titta närmare på, säger Johnny Ludvigsson, professor och projektledare, och fortsätter:
- Vi förväntar oss nå kunskap om uppkomsten av barndiabetes, men även andra sjukdomar, som celiaki, allergi och reumatiska sjukdomar, säger Johnny Ludvigsson.

Flera kontroller
"Alla barn i sydöstra Sverige" (Abis) heter projektet, där 17 055 av totalt 21 700 barn födda under åren 1997-1999 i Östergötland, Småland och Blekinge ingår.
I den första delen av studien, som påbörjades 1997, gjordes fyra kontroller av barnen, vid födseln, när de var i ettårsåldern, 2,5-3-årsåldern och i 5-6-åldern. Deltagandet sjönk dock ner till 8 000 vid den sista kontrollen, men man räknar med att de frånvarande familjerna ska vara villiga att delta nu.