- Det var jag som tog ut pengarna, det står jag för. Jag stal de pengarna. Men även i dag sitter jag här och säger att jag dödade dem inte. Jag kan inte säga så mycket mer. Jag dödade dem inte. Sedan får jag lägga handen på hjärtat och säga det att mina val fick konsekvenser. Men det var konsekvenser som var utanför min kontroll.

- Konsekvensen var att två människor blev mördade. Det har jag enorma samvetskval för, och det kommer jag alltid ha. För det är ett fasansfullt brott, ett hemskt brott. Men det var inte jag som dödade dem, säger mannen medan rösten spricker.

Flera av de målsägande, alltså parets anhöriga, faller i gråt när mannen berättar. De håller om varandra och en av dem tröstas av målsägandebiträdet Elisabet Massi Fritz.

Förhandlingens tredje dag inleds med att mannen med egna ord får berätta vad som hände i juni förra året, dagen då det äldre paret brutalt mördades i sitt hus i Mantorp.

Obehindrat och säkert berättar 24-åringen om hur han några år innan mordet får kontakt med en man som han utför olika svartjobb åt. Med tiden ställer uppdragsgivaren, som vi kan kalla honom, allt högre krav och den tilltalade uppfattar det hotfullt. Helgen före mordet blir det än värre, och han får order om att köpa tejp och ett vapen och att han ska följa med på ett uppdrag.
- Han gjorde det kristallklart vad jag hade att vänta mig om jag sade nej, säger mannen om uppdragsgivarens instruktioner

Den 11 juni åker så 24-åringen, uppdragsgivaren och ytterligare en man ut till huset i Mantorp. Där följer en av dem med 24-åringen in i huset, och instruerar paret om att sätta sig på stolar i köket. Sedan beordrar han 24-åringen att tejpa kvinnan och mannen. Samtidigt ser de till att få koder till parets bankkort, och 24-åringen åker sedan i väg för att ta ut pengar. Då är paret inte skadat, uppger han.

Efter uttaget åkte mannen och åt, och tänkte att hans roll i det han uppfattat som ett rån var färdig. Först veckan efter läste han i Aftonbladet vad som hänt i huset efter att han gav sig därifrån, påstår mannen.

- Jag kan inte riktigt beskriva den känslan, vad ens val och handlingar har lett till, säger han i rätten.

Mannen är mycket detaljrik i sin berättelse och svarar utförligt på alla frågor. Förutom när det kommer till de andra personerna som ska ha varit med – då tar det stopp. Han vill inte att dessa ska kunna identifieras, och kallar dem konsekvent för två fingerade namn.

24-åringen var inte känd av polisen när han greps och har ingen koppling till offren. Det har framkommit att han har haft mycket dålig ekonomi och att han under 2014–2016 haft psykiska problem och bland annat fantiserat om att döda andra människor. Han har även talat om en vilja att utföra "det perfekta brottet".