Nästan hälften av alla Sveriges uttjänta däck kommer att återvinnas i Linköping.
Nyligen invigdes den fyra hektar stora anläggningen som ligger granne med Tekniska verken på Gärstadområdet.
Med stor stolthet och storslagna framtida visioner ledde Svensk Däckåtervinnings vd Fredrik Ardefors invigningen av anläggningen i Linköping.
Fredrik Ardefors är stolt över Svensk Däckåtervinnings nya anläggning i Linköping, kallar den "däckåtervinningens epicentrum på den här planeten" och säger att "vi kommer att göra saker här som inte görs någon annanstans i världen".
– Det här är vårt flaggskepp, däckåtervinningens epicentrum på den här planeten, sa Ardefors som under invigningen hade sällskap på scenen av Linköpings kommunalråd Niklas Borg (M) och landshövding Carl Fredrik Graf.
Årsjö Recyling driver anläggningen åt Svensk Däckåtervinning.
Verksamheten i Linköping började så smått dras i gång 2 juni i år. Svensk Däckåtervinning har sju anställda plus två konsulter på plats i Linköping. 28 anställda på Årsjö Recycling AB ansvarar för driften.
Fredrik Årsjö, en av dem som driver Årsjö Recycling, berättar att det just nu finns två stora kunder till produkterna.
– En del går till energiåtervinning i Navirums värmeverk i Norrköping och en del skeppas till en pyrolysfabrik i Estland där gummit återvinns. Stålet går till svenska stålverk.
Anläggningen är inte helt färdig. I den ena av två fabrikshallar väntar man fortfarande på sprinkleranläggningen. Dessutom behövs en process som renar gummigranulatet från grus.
Och Fredrik Ardefors flaggar för att anläggningen inom ett år tillförs teknik som gör det möjligt att automatiskt sortera olika däcktyper från varandra och därmed ge bättre möjlighet att ta tillvara de olika materialens egenskaper.
– Det görs manuellt i dag. Sommardäck, vinterdäck, entreprenaddäck, lastbilsdäck och däck med punkteringsvätska har olika materialegenskaper som är fördelaktiga i olika sorters tillämpningar, säger Fredrik Ardefors.
Nästan hela återvinningsprocessen vid den nya anläggningen kommer att ske under tak eller inomhus för att minska miljöpåverkan samt för att skydda stålet som utvinns från att rosta.
När Fredrik Ardefors invigningstalade pratade han mycket om innovation och att "vända det generellt låga förtroendet för materialet från politiker, media och allmänhet" genom att visa på nya användningsområden för de däck som inte längre rullar på vägarna. Det handlar om allt från skor och gymmattor till material för husbygge och 3D-printade möbler.
Ett annat exempel är gummiasfalt där däckgummi tillförs i asfaltsblandningen.
– Gång- och cykelbanor får en mjukhet som är förlåtande om man ramlar. Där ser vi en nisch. Det finns en annan poäng med det. Gång- och cykelbanor ligger ofta under det kommunala ansvaret medan de stora vägarna sköts av Trafikverket. Att få en statlig myndighet att ändra sig i en upphandling är svårare än att testa i en kommun och visa att det funkar, säger Fredrik Ardefors.
Ett annat mål är att göra en minusaffär till en plusaffär. Den totala minusekonomin är orsaken till att en återvinningsavgift tas ut på nysålda däck. Det är den som finansierar Svensk Däckåtervinnings verksamhet.
– Däckfirmorna ringer oss och vi hämtar. Den transporten kostar oss, liksom att köra maskinerna här. Det är till och med så att vissa kunder tar betalt för att ta emot de klippta däcken. Det är minus, minus, minus. Så det vi börjar med nu är att försöka vända det sista minustecknet till plus genom att hitta nya användningsområden för att successivt börja täcka kostnaden för insamling och process, säger Fredrik Ardefors.
Vart går det ni producerar i dag?
– Cementindustrin tar det mesta. Och kraftvärmeverk som använder det som turbo-booster för att höja energivärdet när de eldar sopor.
En av de produkter Svensk Däckåtervinning framställer är granulat, små gummikorn som kan användas vid formgjutning – och som ifyllning på konstgräsplaner. I veckan kom besked att EU-kommissionen stoppar ett stort antal mikroplaster. Det innebär att inom åtta år ska granulatet bort från svenska konstgräsplaner. Fredrik Ardefors anser att beslutet fattats på felaktiga grunder.
– Det är ett bakslag. Absolut. Allt grundar sig i en studie som skulle titta på tänkbara källor och spridningsvägar för mikroplast i havet. . Fortfarande är det ingen som hittat ett enda korn granulat i havet. Det har blivit en hel fel diskussion. Men politik är politik och media är media. Vi får acceptera det och att det blir ett förbud om åtta år. Innan dess har man kanske hunnit ändra sig. Jag tror inte att sista ordet är sagt. Jag tror att det finns utrymme för att man kommer att ändra sig, säger Fredrik Ardefors.