Något har gjort att gruppen barn som behöver hjälpen mest, är de som inte får den alls. Men varför det har blivit så här kan inte Lena Lundgren säga.
Hon har inte sett uppropet från barn- och skolläkarna ännu, men säger att det är bra att de slår larm.
Grunden är, betonar hon, att alla ska få den vård de är i behov av.
Nu har det blivit så att den som bäst behöver hjälp, inte får det. Hur kan det vara så?– Vi förstår inte hur det har kunnat bli på det viset. Vi behöver se över om något blivit oklart. Nämnden ger uppdrag, men det är verksamheterna som bestämmer vad som ska göras och på vilken vårdnivå.
Enligt Lena Lundgren utökades barnhälsovårdens uppdrag för några år sedan. Skälet till det är att finns många åtgärder som kan vidtas och det är också fler som är i behov av hjälpen. Men om det är en effekt av den förändringen som dagens situation – när en grupp barn är helt glömda – har uppstått kan hon inte säga.
Det finns ingen tanke bakom varför det har blivit så här, menar du?– Nej, meningen är att alla som behöver vård ska få vård.
Hon påpekar att när barnhälsovården inte kan göra mera ska barnen hänvisas till barnkliniken. Men dit verkar det som – med nuvarande system – bara de barn som börjat utveckla sjukdomar till följd av sin fetma kan få komma.
Så vem hjälper de barn som ännu inte blivit sjuka på grund av sin fetma?– Stämmer det här som du säger måste vi undersöka varför det har blivit så här.