– Det är hälften av målgruppen i länet. Och antalet medlemmar ökar, upplyser Maria Källming, samordnare för Greppa Näringen på länsstyrelsen i Östergötland.
Greppa Näringen startade 2001 och kom till Östergötland 2005. I början var projektets mål att minska utsläppen av kväve och fosfor för att reducera övergödningen. Nu arbetar projektet också med växtskydd och begränsad klimatpåverkan.
Länsstyrelsen som rådgivare
Det hela fungerar så att lantbrukare blir medlemmar och får enskild rådgivning anpassad för sin gård. I grunden är det vid sex tillfällen under tre år, varje gång 2-2,5 timmar. Målgruppen är medelstora och större lantbruk som ska ha minst 50 hektar mark eller 25 djurenheter. Landsbygdsprogrammet finansierar och länsstyrelsen upphandlar rådgivning som är gratis för lantbrukaren. I dag är nio rådgivningsföretag med och även länsstyrelsen är rådgivare emellanåt.
– Lantbruken kan ha olika behov men i första hand handlar råden om växtnäringsbalans. Den kontrolleras vid första och sista besöket och tanken är att göra användningen av växtnäring så effektiv som möjligt. Vid de övriga rådgivningarna ges tips på åtgärder. Råden baseras på den senaste forskningen, redogör Maria Källming.
Stort läckage
När EU:s vattendirektiv kom fick länsstyrelsen kravet att prioritera rådgivningen där den behövs som mest. Beräkningar visade att läckaget var stort på Vikbolandet, där det finns mycket lerjordar som läcker fosfor. Jordbruket är dessutom intensivt och nära Östersjön.
– Många lantbrukare i området var redan engagerade i frågan så vi hade något att bygga vidare på. Vi koncentrerade råden dit och det har blivit en framgång. I oktober 2015 var 47 procent av målgruppen på Vikbolandet medlemmar i Greppa Näringen. I september i år var det 70 procent. Det är bästa siffran i länet, förtäljer Maria Källming.
Problemet med övergödning uppkommer då vatten från åkrarna rinner ner i Östersjön och försämrar vattenkvaliteten och ger upphov till algproblem. Även vattendrag i närheten av åkrarna kan drabbas.
– Just nu satsas det på att minska fosforläckaget till Östersjön och på att minska erosionen på åkermark. Lämpliga åtgärder kan vara att strukturkalka, anlägga skyddszoner eller ordna med dränering. Många av åtgärderna är lönsamma för lantbruken, poängterar Maria Källming.
Ett nytt område
Projektet på Vikbolandet fortsätter nu och även ett nytt område är utsett, omkring Söderköping. Samordnaren påpekar att lantbrukarna har fördelar med att ansluta sig.
– Syftet med Greppa Näringen är en bättre miljö och att det ska gynna lantbrukarens plånbok. En mer effektiv användning av växtnäring är ju en ekonomisk besparing. Bättre miljö känns också säkert bra för lantbrukaren, konstaterar Maria Källming och lägger till:
– Dessutom måste lantbruk visa att de tar ansvar på frivillig basis annars kan det bli aktuellt med lagstiftning. Inget tyder på det än och jag tror frivillighet är bra, då blir åtgärderna på rätt plats. När all rådgivning är gjord så fortsätter lantbrukaren att vara medlem. Man bjuds in till olika gruppaktiviteter, som fältvandringar, kurser eller till lantbrukardagar som den i maj i år i Hemmingstorp på Vikbolandet då hela 110 bönder var på plats för att få veta mer om hur man kan värna miljön.
