â Det Ă€r hĂ€lften av mĂ„lgruppen i lĂ€net. Och antalet medlemmar ökar, upplyser Maria KĂ€llming, samordnare för Greppa NĂ€ringen pĂ„ lĂ€nsstyrelsen i Ăstergötland.
Greppa NĂ€ringen startade 2001 och kom till Ăstergötland 2005. I början var projektets mĂ„l att minska utslĂ€ppen av kvĂ€ve och fosfor för att reducera övergödningen. Nu arbetar projektet ocksĂ„ med vĂ€xtskydd och begrĂ€nsad klimatpĂ„verkan.
LÀnsstyrelsen som rÄdgivare
Det hela fungerar sÄ att lantbrukare blir medlemmar och fÄr enskild rÄdgivning anpassad för sin gÄrd. I grunden Àr det vid sex tillfÀllen under tre Är, varje gÄng 2-2,5 timmar. MÄlgruppen Àr medelstora och större lantbruk som ska ha minst 50 hektar mark eller 25 djurenheter. Landsbygdsprogrammet finansierar och lÀnsstyrelsen upphandlar rÄdgivning som Àr gratis för lantbrukaren. I dag Àr nio rÄdgivningsföretag med och Àven lÀnsstyrelsen Àr rÄdgivare emellanÄt.
â Lantbruken kan ha olika behov men i första hand handlar rĂ„den om vĂ€xtnĂ€ringsbalans. Den kontrolleras vid första och sista besöket och tanken Ă€r att göra anvĂ€ndningen av vĂ€xtnĂ€ring sĂ„ effektiv som möjligt. Vid de övriga rĂ„dgivningarna ges tips pĂ„ Ă„tgĂ€rder. RĂ„den baseras pĂ„ den senaste forskningen, redogör Maria KĂ€llming.
Stort lÀckage
NĂ€r EU:s vattendirektiv kom fick lĂ€nsstyrelsen kravet att prioritera rĂ„dgivningen dĂ€r den behövs som mest. BerĂ€kningar visade att lĂ€ckaget var stort pĂ„ Vikbolandet, dĂ€r det finns mycket lerjordar som lĂ€cker fosfor. Jordbruket Ă€r dessutom intensivt och nĂ€ra Ăstersjön.
â MĂ„nga lantbrukare i omrĂ„det var redan engagerade i frĂ„gan sĂ„ vi hade nĂ„got att bygga vidare pĂ„. Vi koncentrerade rĂ„den dit och det har blivit en framgĂ„ng. I oktober 2015 var 47 procent av mĂ„lgruppen pĂ„ Vikbolandet medlemmar i Greppa NĂ€ringen. I september i Ă„r var det 70 procent. Det Ă€r bĂ€sta siffran i lĂ€net, förtĂ€ljer Maria KĂ€llming.
Problemet med övergödning uppkommer dĂ„ vatten frĂ„n Ă„krarna rinner ner i Ăstersjön och försĂ€mrar vattenkvaliteten och ger upphov till algproblem. Ăven vattendrag i nĂ€rheten av Ă„krarna kan drabbas.
â Just nu satsas det pĂ„ att minska fosforlĂ€ckaget till Ăstersjön och pĂ„ att minska erosionen pĂ„ Ă„kermark. LĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder kan vara att strukturkalka, anlĂ€gga skyddszoner eller ordna med drĂ€nering. MĂ„nga av Ă„tgĂ€rderna Ă€r lönsamma för lantbruken, poĂ€ngterar Maria KĂ€llming.
Ett nytt omrÄde
Projektet pÄ Vikbolandet fortsÀtter nu och Àven ett nytt omrÄde Àr utsett, omkring Söderköping. Samordnaren pÄpekar att lantbrukarna har fördelar med att ansluta sig.
â Syftet med Greppa NĂ€ringen Ă€r en bĂ€ttre miljö och att det ska gynna lantbrukarens plĂ„nbok. En mer effektiv anvĂ€ndning av vĂ€xtnĂ€ring Ă€r ju en ekonomisk besparing. BĂ€ttre miljö kĂ€nns ocksĂ„ sĂ€kert bra för lantbrukaren, konstaterar Maria KĂ€llming och lĂ€gger till:
â Dessutom mĂ„ste lantbruk visa att de tar ansvar pĂ„ frivillig basis annars kan det bli aktuellt med lagstiftning. Inget tyder pĂ„ det Ă€n och jag tror frivillighet Ă€r bra, dĂ„ blir Ă„tgĂ€rderna pĂ„ rĂ€tt plats. NĂ€r all rĂ„dgivning Ă€r gjord sĂ„ fortsĂ€tter lantbrukaren att vara medlem. Man bjuds in till olika gruppaktiviteter, som fĂ€ltvandringar, kurser eller till lantbrukardagar som den i maj i Ă„r i Hemmingstorp pĂ„ Vikbolandet dĂ„ hela 110 bönder var pĂ„ plats för att fĂ„ veta mer om hur man kan vĂ€rna miljön.