Det mest intressanta är kanske att det under dagen finns 15 av de aktörer som bygger bostäder och lokaler i Vallastaden tillhands och de kan berätta om sina byggprojekt.
Trögt i starten
Bo- och samhällsexpot inleddes lite skakigt och en del frågetecken kring ekonomi och brist på deltagande från lokala byggherrar tornade upp sig som mörka moln kring Vallastaden. Men idag går allting som på räls och den i september 2017 genomförs Vallastaden 2017, ett bo- och samhällsexpo som kommer att väcka intresse i hela norden.
Stadsdelen Vallastaden växer fram med en imponerande bredd på upplåtelseformer, färger och spännande arkitektur. Det är knappt så att man tror att detta är bostadsbyggande i vårt reglerade Sverige. I Vallastaden kommer det också att arrangeras en nationell bo- och samhällsexpo i september nästa år. Mässan har redan rönt et stort intresse landet runt och när det är färdigbyggt kommer det säkert att peka ut fällriktning för många andra kommuner.
Kombinationen imponerar
Simon Helmér, vd för Linköpingsexpo är inte sen att berätta vilken nytta det blir med en kombinerad stadsdel och ett samhällsexpo.
– Sverige behöver ett bo- och samhällsexpo som lyfter hur vi bygger och för vem. Intresset är stort för hur vi lyckats gå från idé till inflyttning inom fem år. Där en del av framgången tillskrivs Vallastadsmodellen som bygger på tre principer. Planera först, tilldela marken sen och då med mindre byggrätter så att fler kan vara med. Den tredje principen är att tilldela marken på kvalitet, istället för på högsta pris, säger Simon Helmér.
Startade 2012
Linköpings kommun är initiativtagare till bo- och samhällsexpot Vallastaden 2017 och projektet startade 2012 tillsammans med två samarbetspartners, Linköpings universitet och Akademiska hus. Linköpingsexpo heter det kommunägda bolag som har till uppdrag att planera och genomföra bo- och samhällsexpot.
– I utställningsområdet med tusen bostäder finns över 40 olika projekt som lika många arkitektkontor har varit med och ritat. I området testas ägarlägenheter och byggemenskaper, det byggs hyresrätter, bostadsrätter och radhus, och var femte bostad är en studentlägenhet. Bland projekten finns fem passivhus, två plusenergihus och gemensamma felleshus i alla kvarter, säger Simon Helmér vidare.