Huvuddelen av de europeiska förekomsterna av läderbagge finns till exempel i Östergötlands eklandskap.
Plåster på såren
När nu Sverige får pengar till ekmiljöer från en fond visar det att man kanske fått upp ögonen för eklandskapen. De traditionella stöden som bönderna får för ängs- och hagamarker har inte varit optimala.
Nu när EU:s Life-fond har beviljat Life-projektet Bridging the Gap för att restaurera 30 värdefulla ekområden i södra Sverige kan det ses som en förståelse för ekens ställning i det svenska landskapet.
– Det är verkligen roligt att vi får ansvar för ett så stort och så värdefullt projekt. Våra hagmarker är oerhört rika på olika arter av växter, fåglar och insekter.
Den stora mängden ekar är unikt i förhållande till många andra naturområden. Värdena är kopplade till att dessa marker sköts genom att djuren betar och att röjningar sker. Arbetet kommer att utföras i nära samarbete med markägare, med lantbrukare, med andra länsstyrelser och med forskare, säger landshövding Elisabeth Nilsson.
Sexårsbudget
Samtliga 30 områden ingår i Natura 2000 som är EU:s nätverk av skyddad natur. Projektet som ska pågå i sex år har en total budget på 80 miljoner kronor och genomföras av länsstyrelserna i Östergötland, Kalmar och Blekinge samt Linköpings kommun.Röjning och igenläggning.
I Life-projektet ska 30 ekområden restaureras genom röjning, igenläggning av diken och återupptagen såväl som intensifierad betesdrift Totalarealen som ingår i projektet är 1405 hektar. Åtgärder ska också genomföras för att gynna Natura 2000-arterna läderbagge, större ekbock, ekoxe och hålträdklokrypare som är helt beroende av gamla ekar.
- Det är mycket bra att naturvården får resurser för att gynna den biologiska mångfalden i ekmiljöer.
En intressant åtgärd som ska genomföras och som vi redan testat med framgång i naturen är att gräva ner stående ekstockar där ekoxens larver kan leva under sina första fem år innan den blir en riktig ekoxe, berättar Maria Taberman, funktionschef på naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland.
