Att överskottet skulle bli så stort var det ingen som trodde i oktober. Då gjordes prognoser som visade ett överskott på 61 miljoner kronor. Att det kan skilja mellan prognos och utfall, beror på många saker enligt rapporten som nämner driftstarter som försenats, statsbidrag och ersättningar från Migrationsverket man inte räknat med. Ett annat – förmodligen större problem – är också att man inte har kunnat rekrytera personal till skola och omsorg i den utsträckning man har önskat, lite av en ofrivillig besparing kanske.
Skillnaden mellan de förväntade 61 miljonerna och de 237 miljoner, som resultatet landade på, är 176 miljoner. Förvisso mycket pengar. Men med tanke på att kommunen förra året omsatte 10,2 miljarder kronor rör det sig inte om någon gigantisk felräkning.
I redovisningen framgår att av de elva mål som fullmäktige satt upp för Linköping så anses kommunen, enligt revisorerna, uppfylla sex av dem. Som att vara en ekonomiskt hållbar kommun, en ekologiskt hållbar kommun och att allt fler i Linköping ska nå en egen försörjning. Här kan människor också leva hälsosamma och meningsfulla liv här. Däremot har inte kommunen uppfyllt – enligt revisorerna – målet att ha ett växande näringsliv och inte heller målet att ha höga kunskapsambitioner och trygga uppväxtvillkor.
Revisorerna skriver också att det är viktig att det är balans mellan intäkter och kostnader och kostnaderna för att driva kommunens verksamheter inte bör stiga snabbare än skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningspengen. Resultatet för 2018 klarar det. Men tittar man på en prognos för innevarande år – 2019 – så ökar kostnaderna mer än intäkterna.
I december förra året var folkmängden 161 034 jämfört med 158 520 året innan.
Kommunen har också fått fler medarbetare. Totalt är 9 705 personer anställda och det är 316 fler än året innan. Av dessa har 92,6 procent – 8 989 personer – en tillsvidareanställning. I december förra året hade 15,3 procent av de anställda en utomnordisk bakgrund. Tyvärr ökar sjukskrivningarna. Det gäller både för män och för kvinnor. Yngre är oftare korttidssjukskrivna, medan i gruppen 50 + ökar både de korta och de långa sjukskrivningarna. Långtidssjukskrivningarna för kvinnor i den gruppen ökar.
