Fler yrkesgrupper utbildas för vård i livets slutskede

Spridningen av covid-19 gör att yrkesgrupper som ovana i att vårda döende patienter har behövt utbildas i att ge vård vid livets slut.

Det finns goda möjligheter att symptomlindra patienter som inte överlever covid-19, enligt Marit Karlsson, överläkare i palliativmedicin och medicinskt ledningsansvarig vid närvårdskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping

Det finns goda möjligheter att symptomlindra patienter som inte överlever covid-19, enligt Marit Karlsson, överläkare i palliativmedicin och medicinskt ledningsansvarig vid närvårdskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping

Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT, Anders Petersson

Linköping2020-05-01 09:00

Inom den palliativa specialistsjukvården LAH (lasarettansluten hemsjukvård) i Linköping märks ett ökat behov bland vårdpersonal att få stöd i att vårda personer som är döende efter att ha insjuknat i covid-19. Under våren har LAH skapat extra utbildningar för vårdspersonal inom både kommunen och regionen.

– På äldreboenden har man en stor erfarenhet av att vårda människor i livets slutskede, så det här är inte någon ny situation för dem som jobbar där oavsett om det är omvårdnadspersonal, sjuksköterskor eller läkare som har hand om boendet, säger Marit Karlsson, överläkare i palliativmedicin och medicinskt ledningsansvarig vid närvårdskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Covid-19-pandemin gör möjligen att det blir fler som går mot livets slut om smittan kommer in på boendena.

LAH fungerar även som en konsulterande verksamhet som är tillgänglig dygnet runt dit läkare och sköterskor ska kunna ringa för att få stöd. Störst behov av stöd är inte inom äldrevården utan inom sjukhusverksamheter, enligt Marit Karlsson.

– På sjukhusen har man fått göra om avdelningar för covid-sjuka vilket gör att det är fler som idag vårdar svårt sjuka och döende patienter som kanske inte har så lång erfarenhet av det, men som nu gör ett jättefint arbete. 

Många av de äldre, inte minst på särskilda boenden, är sköra redan från början och när de drabbas av coronaviruset kan de snabbt bli försämrade.

– För dem som inte överlever finns det goda möjligheter att symptomlindra. Det vi jobbar med i Östergötland är att försöka ge, både mot primärvården där läkarna tar hand om boenden och slutenvården, bra och uppdaterad information om hur man ger bra vård i livets slutskede. Det kan handla om hur man med läkemedel lindrar andnöd, oro och smärta i kroppen.

En fråga som diskuterats senaste tiden i media är tillgången på syrgas för de patienter som får andningsproblem av covid-19. På äldreboenden finns en begränsad tillgång på syrgas och måste specialbeställas i fall där det kan bli aktuellt.  

– Ur ett lindrande perspektiv är inte syrgas det som behövs, andnöd lindras framför allt med läkemedel, även när man är döende i covid-19. Det är även erfarenheten hos kollegor i Stockholm som jag har kontakt med och som vårdar svårt covidsjuka och döende, säger Marit Karlsson. Syrgas har en större roll när handlar om att försöka rädda och förlänga liv.

Enligt data från det nationella Svenska palliativregistret är det få av dem som dör på äldreboenden som har rapporterats ha andnöd under sista veckan av sitt liv, jämfört med den grupp som avlidit på sjukhus, vilket vi tidigare har berättat om.

– I de fall där man bedömer att syrgas skulle hjälpa så kan patienter fortfarande få det på sjukhus, säger Marit Karlsson.

Den palliativa vården handlar om att se till att rätt läkemedel är ordinerade, att det finns sköterskor nära som kan ge läkemedel och personal som kan ge stöd, enligt Marit Karlsson. Det gäller även att skapa lugn, ge trygghet, en bra omvårdnad och ge tydlig information till den sjuka i den mån det går och även till anhöriga.

– Covid-19-situationen gör att förutsättningarna ändras och att det blir lite annorlunda än tidigare när vi har gett palliativ vård både på sjukhus och äldreboenden eftersom smittsamheten har lett till besöksrestriktioner. Det blir en extra utmaning både för patient och närstående. 

En konsekvens är begränsningen att ta farväl. Sedan besöksförbuden infördes så kan det ha gått lång tid sedan man fick träffa sina anhöriga. Många närstående vill vara hos sin anhöriga och de sjuka vill många gånger ha sina anhöriga hos sig, berättar Marit Karlsson.

– Problemet just nu är att besök innebär risker att sprida smitta vidare. Det är fler parametrar att ta hänsyn till. I Linköping har kommunen tidigare varit väldigt generös med att ordna vak hos döende som inte har närstående på plats. Vi har även försökt se över alternativa sätt till avsked. Det kan finnas många fler anledningar än besöksförbud till att närstående inte kan vara på plats, familjen kan finnas på andra ställen i landet eller utomlands. Det går inte att resa på samma sätt längre. Den närstående kan också själv tillhöra en grupp som ska distansera sig.

Nya sätt att ta farväl kan vara att finnas närvarande via telefon, via sociala medier eller digital teknik som gör att man kan prata med videofunktion, som Facetime och Skype exempelvis. 

Äldre och covid-19

Av dem som avlidit i Sverige hittills är 87 procent 70 år eller äldre. Personer med hög ålder i kombination med underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom, kraftig fetma och diabetes är överrepresenterade bland de svåra fallen. 

I Region Stockholm har nästan hälften av dem som dött avlidit på äldreboende, i hela landet har ungefär en tredjedel av de avlidna bott på äldreboenden. 

Källa: TT och Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!