Det handlar om helt normala skolor med 300 till 400 elever, det är inte utbildningsfabriker vi hänvisar barnen till, säger Elias Aguirre (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Att denna pressträff var ett av hans politiska livs värsta ögonblick gick inte att ta miste på. Gång efter annan upprepade att han har stor förståelse för den oro, frustration och ilska som beskedet väckt hos personal, elever och vårdnadshavare.
Att beskedet och information till berörda kommer bara en vecka innan ett beslut ska tas, säger han beror på nämnden att inte har velat skapa onödig oro i övriga skolorganisationen.
Att förändringen, för många elever, betyder ett byte från mindre klasser till större – full klass är 28 elever – är ofrånkomligt men han försäkrade att det inte handlar om att hänvisa elever till några "utbildningsfabriker".
– Nej, det handlar om helt normala låg- och mellanstadieskolor med mellan 300 och 400 elever som de kommer att hänvisas till.
När S och M presenterade sin gemensamma budget var budskapet att de inte hade lagt några besparingar. Elias Aguirre slog också ifrån sig att skolnedläggningarna egentligen är just besparingar.
Efter påtryckningar omformulerade han sig och sa:
– Jag skulle snarare säga att det är ett sätt att använda resurser bättre. Vi sparar på lokaler, inte på personal och verksamhet.
Hyran för skollokalerna blir för höga när elevantalet sjunker, konstaterar han.
Men skolan hyr sina lokaler – som inte går att använda till nästan något annat – till marknadsmässiga priser av det kommunala bolaget Lejonfastigheter, kan ni inte bara begära sänkt hyra?
– Det handlar inte bara hyror, utan om städning, administration, IT och så vidare. Vi får inte heller glömma att vi nu står inför det tuffaste ekonomiska läget på 30 år i kommunerna.
Att skolorna kostar pengar även om de är tomma, medger Elias Aguirre. Men då är det inte längre barn- och ungdomsnämndens ansvar att betala den hyran.
Hur många som riskerar att bli av med sitt jobb när nedläggningarna är genomförda kan inte Elias Aguirre säga. Ambitionen är att behålla all personal, så långt det går.
– Vi är i behov av färre lokaler. Inte lärare, säger han
Vad som däremot kan hända övrig skolpersonal inom administration och vaktmästeri är svårare att veta, medger han. Men säger att det generellt är svårt att få tag på skolpersonal och att förhoppningen är att det ska finnas plats på andra håll i kommunen.
Det var en påtagligt pressad Elias Aguirre (S) för barn- och ungdomsnämnden som fick presentera förslaget som slagit ned som en bomb i Linköping. Kommunen lägger ner fyra skolor och 11 förskolor och det inom loppet av lite drygt ett år.
Enligt Aguirre finns det i dag cirka tusen tomma platser inom förskola och skola. En helt annan situation än den som förutspås i kommunens lokalpolitiska program som gäller från 2021–2030. I det programmet understryks i stället det ökande behovet av skolor och förskolor. Att alla nu, mer eller mindre yrvaket, sedan något år tillbaka ser en helt annan verklighet beror på att befolkningsutvecklingen i Linköping varit lägre än beräknat och att migrationen till Sverige nästan helt avstannat, enligt Aguirre.
– Jag tror att det är bra att vi får ett andrum i migrationspolitiken, men nackdelen är att det får svängningar i vår befolkningsprognos.
Att beskedet om nedläggningar kom nu är följden av det uppdrag som utbildningsförvaltningen fick under hösten att utreda en eventuell paus i planeringen av Nya Kungsbergsskolan. I samma uppdrag ingick också se över hur förvaltningen skulle kunna lokaleffektivisera kommunens F-6 skolor. Förvaltningen fick till mars på sig att utreda detta.
Men frågan är om det räcker med de nu presenterade nedläggningarna?
På den punkten verkar grundskolechef Christel Horsak ha ett – i alla fall för stunden – lugnande besked.
– Vi har genomfört vårt uppdrag och det har vi nu lämnat över. Någon annan pågående undersökning om fler nedläggningar finns inte, säger hon.
Det politiska styret, S och M, har ingen majoritet i vare sig kommunstyrelsen eller i fullmäktige. Däremot har de det i nämnderna. Det innebär att frågan om skolnedläggningarna kan klubbas i barn- och ungdomsnämnden. Om frågan däremot skulle lyftas till fullmäktigenivå, som bland annat Lars Vikinge (C) föreslagit, kan förslaget röstas ned.
Men det är Elias Aguirre inte orolig för.
– Vi ser det här som ett ärende för barn- och ungdomsnämnden. Den här frågan har ingen principiell betydelse som gör att den skulle gå vidare. Det blir en märklig ordning om vi ska börja ta alla beslut om varje förskola till fullmäktige.