Han heter Gustav Johansson, föddes i Linköping 1987, flyttade från Linköping när han var sex. I dag bor han på Kungsholmen med sin familj. Men Östergötland har en plats i hans hjärta. I Kinda finns nämligen sommarhuset Drevshult, dit han återvänder varje sommar.
Att han driver en matblogg säger lite om matintresset. Det som började som en hobby i liten skala har nu blivit ett heltidsjobb och i augusti kommer han ut med en kokbok, Vegansk husmanskost.
För det är just husmanskosten och kärleken till den som blivit lite av Gustav Johanssons signum.
Men går det att göra husmanskost utan kött och mejerier?
Ja, det anser Gustav och det är hans blogg ett tydligt bevis på – där recepten visserligen mestadels är helt utan animaliska produkter – men där fokuset ligger på att maten ska var god.
Han är vegan sedan 2018 och var innan dess lakto-ovo-vegetarian sedan 2006.
Som många vet finns det en uppsjö med olika inriktningar när det gäller olika matpreferenser. Vegan blir ofta likställt med en person som inte äter något från djur. Det är i sig riktigt, men veganismen är mera en filosofi som utöver den animaliefria maten också innefattar sådant som att avstå från material som läder, ull, dun. Så det går utmärkt att äta växtbaserat utan att för den skull vara vegan.
Att Gustav Johansson tog steget att bli vegan, berodde på att han lärde sig mer om djurindustrin.
– När jag insåg hur mycket mjölk- och äggindustrin sitter ihop med köttindustrin och vilka konsekvenser det får – både för klimatet och för djuren – då insåg jag att det rätta steget att ta för mig, var att bli vegan. Jag kom till en punkt där jag i princip hade ostbrickan kvar och då jag kände … ok, jag får väl ge upp den då.
Men utvecklingen, och forskningen inom vegovärlden, gör att också veganer snart kan njuta av ostbrickor, lovar han. Visst finns det flera växtbaserade ostar i svenska butiker i dag, men riktigt jämförbara med "mjölkostar" är de inte riktigt. Inte än. Men det kommer alltså, om man får tro Gustav Johansson. På en resa i Frankrike i våras testade han flera goda och välgjorda ”finostar” med en bas ofta bestående av cashewnötter.
– Ge det två år så kommer det hit. Som med allt så handlar det i slutänden om kemi.
Han är hela tiden noga med att prata om hans val och vad som är rätt för honom. Självklart vill han att fler ska bli veganer eller äta växtbaserat, men han vill inspirera istället för att komma med pekpinnar.
När nu matindustrin hoppat på växttåget och produkterna blir fler, bättre och framförallt godare, så kommer flera att välja det. Kanske inte varje mål eller på heltid, men till allt fler måltider.
– Det handlar om balans. De flesta kommer inte att bli veganer, inte ens vegetarianer. För klimatet eller hälsan behövs inte det heller. Men det handlar som sagt om balans. Mindre kött och mera vego. När vegoalternativen blir fler, billigare och bättre kommer incitamentet att äta kött att minska.
Att intresset och utbudet av växtbaserade produkter ökat så mycket de senaste åren tackar Gustav Johansson köttätarna för.
Hur får du ihop det?
– Det är inte jättemånga fler människor som blir veganer i dag än som blev det för några år sedan. Det är fortfarande extremt. Antalet vegetarianer och veganer har också legat ganska stadigt runt 8 till 10 procent av befolkningen de senaste åren. Men tittar du på flexitarianer. De ökar med fem procent om året. Det driver på vegotrenden.
Flexitarian är en person som aktivt väljer att äta mera vegetariskt, men fortfarande äter mat från djurriket.
Pratar man mat så måste man också prata jordbruk och bönder. Den som följer debatten i dag kan lätt få intrycket av att det största hotet mot svenskt lantbruk är veganerna.
– Men det är inte veganerna som är hotet, vare sig mot bönder eller öppna landskap. Det är industrialiseringen av jordbruket som är det verkliga hotet, säger Gustav Johansson.
Att fortsätta på den inslagna vägen med så hög kött- och mjölkproduktion, har för länge sedan slutat vara hållbart, hävdar han.
– Jag tror inte att så många utanför lantbrukarleden förstår hur hårt industrialiserat jordbruket är i dag. Det är en bransch som andra och de har avkastningskrav. Det är bara det att deras produkter är levande djur.
Han berättar om en föreläsning under årets Almedalsvecka där jordbruksföretagen diskuterade hur man skulle få ut mer produktion med mindre utsläpp och där man angav att effektiviseringsutrymmet i dag bara uppgår till 15 procent. Inte särskilt mycket. Effektiviseringar man talade om handlade bland annat om smartare bevattning. När det gäller korna finns inte mer att göra.
– Korna är i dag redan så optimerade som det går att få dem.
Vilket också siffror från Jordbruksverket visar. Trots att antalet mjölkkor nästan har halverats sedan 1973 – i dag finns cirka 330 000 mjölkkor - har mjölkproduktionen per ko, fördubblats.
När det gäller diskussionen om de öppna landskapen finns det också mycket att säga, tycker han. Skälet till att betesmarken växer igen, beror inte på veganerna. Det beror på att naturbete är magert och det är inte särskilt effektivt att låta djuren äta bara det. För att få ut maximalt ur varje djur behövs det tillskott av kraftfoder som behöver odlas.
I Kinda, där han har ett sommarhus, ser han effekterna av det hårt drivna jordbruket, det handlar om allt från igenvuxna betesmarker till hur lite korna egentligen får vara ute.
Att jordbruket måste ställas om är däremot inte bara jordbrukarnas ansvar. Det krävs offentliga omställningsstöd både från regeringen och från EU, säger han.
Varför ska man lyssna på dej?
– Som influenser påverkar jag människor och då måste jag ta ansvar. Därför har jag försökt att bilda mig, genom att både prata med bönder och företrädare för jordbruket och ta del av forskning. Det är min skyldighet att vara så påläst jag kan.
Till dem som vill börja äta mera växtbaserat har Gustav Johansson ett råd. Krångla inte till det. Ta de rätter du brukar göra och byt ut köttet mot liknande växtbaserade produkter.
– Tänk på att du inte behöver gå all in. Vill du inte bli vegan, bli inte det. Men vill du äta vego, ät vego.
