Samtidigt med att verksamheten vid Sandrinoparken – demensboende i kommunal regi – invigdes 2016 så startade också ett projekt där personalen fick möjlighet att arbeta heltid. I våras presenterades en rapport som visar att projektet har fallit väl ut.
När projektet startade valde 31 av 34 anställda – som arbetade dag och kväll – att arbeta heltid. Samtliga som valde en lägre tjänstgöringsgrad gjorde det för de hade små barn. I dag är det nio personer som har valt att gå ner i tjänstgöringsgrad, enligt Teresa Svenson, biträdande affärsområdeschef på Leanlink. De har kortat sin arbetstid med fem till 15 procent. Orsaken är studier, små barn och åldersskäl.
För nattarbetande personal räcker 85 procent för att räknas som heltid. Med tillägg så motsvarar lönen i princip en heltidslön på dagen, enligt Teresa Svensson.
– Vi har valt att korta nattiden av arbetsmiljöskäl, eftersom det inte är hälsosamt att arbeta heltid natt. Men de som ändå vill jobba sina 100 procent få jobba 15 procent på dagen. Men den lösningen har ingen valt.
När heltiden infördes räknade man med att det skulle bli mycket dyrare. Men den oron visade sig vara överdriven.
– Lite dyrare har det blivit, men det är på marginalen, säger Mikael Sanfridson (S) ordförande i äldrenämnden.
Samtidigt har både övertiden, mertiden och sjukskrivningarna minskat, konstaterar han.
I dag är det inte bara Sandrinoparken som har heltidspersonal. Enligt Mikael Sanfridson har personalen på omkring 30 procent av alla äldreboenden nu möjlighet att välja heltid, eller har fått beslut om att inför detta.
– Nu har vi dessutom också tagit beslut att rätten till heltid ska införas på alla verksamheter, säger han.
Både vården och omsorgen får ofta kritik för att vara slitsamma jobb, att det då är intressant att arbeta heltid kan vara svårt att förklara. Men enligt Mikael Sanfridson handlar det om att nya arbetssätt, ihop med rätten att bestämma sin tjänstgöringsgrad har gjort att många anställda upplever arbetet som både intressantare och lättare.
I uppföljningsrapporten – som då rör Sandrinoparken – framgår att personalen har engagerats i både utvecklings- och planeringsarbete. Medarbetarna anser att projektet har varit framgångsrikt och, framgår det, "..det gäller att fortsätta på den linjen, t ex vad gäller relationen mellan ledning och medarbetare, flexibilitet i arbetstider och kompetensutveckling".
I ett schema med heltider uppstår tid som kan betraktas som dubbelbemanning. Tanken är att den tiden ska utnyttjas till att öka kvaliteten för de boende, enligt Mikael Sanfridson.
– Från äldrenämndens sida har vi sagt att vi betalar för den tiden. Vi betraktar den som kvalitetstid för de boende, tid för att gå en promenad, läsa tidningen eller ta en fika, säger han.
Schemaläggning verkar, enligt rapporten, vara aningen snårigt. Men medarbetarna tycks överlag vara nöjda med det mesta utom helgscheman. Där kan man genomgående se en önskan från personalen att förbättra det. Att arbeta mer än varannan helg – vilket kan förekomma – är man inte nöjd med.
De så kallade delade turerna är en liknande fråga. De förutsågs bli fler med heltidstjänster.
– De har inte ökat, på marginalen har de faktiskt minskat. Men man kan inte säga att reformen har haft någon påverkan på just detta, säger Mikael Sanfridson.
På sikt ser han – och S – att de delade turerna helt ska försvinna.
– De hör inte hemma i ett modernt arbetsliv, säger han.