Efter de två inledande rättegångsdagarna var det under måndagen dags för den tredje och avslutande dagen. Under förmiddagen vittnade två barndomskamrater till Daniel Nyqvist. En av dem gav en bild av en kille som under gymnasietiden plötsligt förändrades, började dricka mycket alkohol och startade dagen med en Hitler-hälsning.
– Han sa att han började dagen med att heila. Vi tyckte det var helt jävla sjukt. Det kom från ingenstans, säger ett vittne under måndagens förhandling i rätten.
– Det var tidigt 2000-tal, det kom med alkoholmissbruket, isoleringen och förfallet av honom som person.
Vittnet berättade hur kamraterna försökte få Nyqvist på rätt köl igen men utan att nå fram. Sista gången de träffades var 2004, men om det var innan eller efter dubbelmordet mindes inte kamraten.
– Vi tog Daniel på en promenad. Men det var svårt att nå fram till honom. Jag upplevde att det var värre än vanligt.
– Jag minns att Daniel sprang hem. Jag hade aldrig sett honom springa hem. Det var något som tyngde honom. Situationen var så märklig.
Men att det skulle vara han som var dubbelmördaren var otänkbart för den förre kamraten.
– Att han skulle begå dubbelmord mot en pojke och en lärare, det var otänkbart.
Under de första rättegångsdagarna har den åtalade flertalet gånger sagt att han inte angrep pojken på grund av hans ursprung utan att det var för att han var ett barn som inte skulle kunna göra motstånd. Angående påståendet om att han heilat säger han att det kanske var något han sa för att vara tuff. Om han gjorde det någon gång var det bara "ungdomstrams", som han uttryckte sig i förhöret.
Det andra vittnet sa under rättegången att han redan 2014 försökte kontakta polisen men fastnade i telefonkö och därför inte kom fram. Det var samma person som i januari i år hörde av sig till polisen igen, vilket blev känt redan vid häktningen i juni. Den här gången kom kamraten fram till polisen och kunde tipsa om Nyqvist. Polisen kallade Nyqvist till ett förhör som han inte dök upp på.
Även Daniel Nyqvists bror vittnade i rätten under måndagen. Han har aldrig hört talas om några Hitler-hälsningar.
2004 hade brodern flyttat hemifrån och hade inte så mycket kontakt med sin yngre bror. När han får frågan om hur Daniel Nyqvist var under tiden de bodde tillsammans beskriver han honom som en snäll och omtänksam person som aldrig betedde sig våldsamt.
– Aldrig. Jag tror inte brorsan sagt ett ont ord om någon.
Han känner inte igen den plötsliga och stora förändringen som barndomskamraterna vittnade om men säger i rätten att hans bror inte hade så många vänner.
– Han har alltid haft svårt med den sociala interaktionen.
2011 fick Daniel Nyqvist en psykisk diagnos, något som brodern visste om.
Advokat Johan Ritzer frågade brodern om Daniel Nyqvist brukar ljuga.
– Nej.
Brukar han tala sanning?
– Ja, det gör han. Sedan han fick diagnosen föll många bitar på plats. Han var en lite udda person som hade svårt att få vänner. Han har svårt att visa känslor och svårt att läsa av andra människor.