Redan som 6-åring hittade Claes Martin sitt intresse för att imitera.
- Jag härmade hur personer svarade i telefon och hur de skrattade. Jag lyckades lura min pappa en gång på telefon genom att svara som min mamma, jag visste hur hon brukade prata med honom, säger han.
Utmaningen ligger i att bryta ner en röst och att analysera den på djupet berättar han.
- Det kan även vara svårt att växla mellan vissa personer. Den förra kan liksom bli kvar. När jag imiterar försöker jag hitta en pose och tänka på var jag pratar i munnen.
Imitationen av Leif GW Persson är mångas favorit, men även en imitation av en kvinnlig röst har blivit hyllad.
- Maria Montazami går hem hos publiken.
Började avbilda parodier
Första gången Claes Martin uppträdde inför publik var han 13 år och var med i en amatörsteatergrupp.
- Hey Baberiba hade precis dragit igång. Då började jag att avbilda deras parodier. Karaktären var lättare att fånga för att den var extrem.
Men idag är inte hans ambition att göra parodier.
- Jag vill inte riskera att lägga till något som inte finns. Det finns två sätt att göra det på - som en avbildning eller parodi. Roligast är att göra det som så likt som möjligt. Men det är svårt att utelämna parodi helt.
Ringdes upp av Talang
I somras ringde Claes Martin in till Karlavagnen i P4 och imiterade Leif GW Persson, Zlatan och Carl Bildt. Programledaren bröt ihop i skratt och samtalet blev en hit. Kort därefter blev han kontaktad av Expressen som la ut ett klipp på honom.
- Den videon fick tre miljoner visningar. Det är såhär man blir viral tänkte jag.
Framgången fortsatte när han i höstas blev uppringd av Talang.
- Jag frågade då om de hade sett min ansökan, men det hade de inte, utan de headhuntade mig.
Ingen imitatör hade tidigare gått vidare i Talang tidigare, men denna gång var det dags.
- David Batra berömde mitt manus och publiken ställde sig upp och applåderade. Det sporrade mig. Jag satte ihop en rolig mix av personer och spelade på juryn. Det viktiga var att manuset skulle vara så pass roligt att det kunde stå för sig självt.
Sin största kritiker
Claes Martins kreativa ådra har stundvis haft sitt pris, som imitatör finns den största kritikern i honom själv.
- Jag har alltid varit självkritisk och känslig gentemot intryck och stämningar. Jag är som en wettextrasa. Men jag har jobbat med mitt inre i tio års tid, gått hos terapeuter och lärt mig mycket. Från att jag började tänka att jag inte var ensam blev allt lättare. På scen påverkas jag inte så mycket, där kan jag vara här och nu.
Och på scen vill han stanna.
- Jag älskar att stå på scen och få människor att skratta. Min dröm är att kunna arbeta som imitatör och programledare. Men också att skriva humorsketcher.