I tider när politiker pratar om att bygga bort bostadsbristen med ett modernt miljonprogram är Vallastaden en tankeväckande provkarta på hur man kan bygga småskaligt och innovativt trots bostadsmarknadens stenhårda ekonomiska villkor.
Från C-läge till?
Vallastaden och dess bo- och samhällsexpo ligger på, en tidigare ointressant och oexploaterad, mark mellan stadskärnan och Campusområdet. I rekordfart har 40 byggherrar byggt drygt 1 000 bostäder bestående av 250 hyresrätter, ett par hundra studentlägenheter, ungefär 500 bostadsrätter och äganderätter samt ett femtiotal villor och radhus.
Det halvvilda individuella anslaget i Vallastaden gestaltas inte enbart av de charmiga huskropparna som fått "växa fritt" i färger och former. Även interiört finns det goda exempel på hur individuella behov tillåt styra bostadens utseende. Stångåstadens visningslägenhet, "Drömlägenheten" är extremen i sammanhanget.
Vallastaden löser inte städernas problem med segregation eller drömmen om ett eget boende som framförallt många ungdomar har. Trots att tomtpriserna på den gamla jordbruksmarken inte är kommunens dyrast har priserna på hyresrätter, villor och bostadsrätter stuckit iväg långt ifrån vad de flesta ungdomar och barnfamiljer klara av idag. Men området har en del andra kvaliteter som skulle kunna spridas till ett bostadsbyggande som inte blir lika dyrt.
Tillåtande struktur
Vallastaden har genom den tre veckor långa exponeringen i september redan blivit en inspirationskälla som ger förnyat självförtroende till många planerare och arkitekter runt om i landet.
Grundidén om små Tegar i Vallastaden blev något arkitektbyrån OkiDoki utvecklade och trots ett motstånd i början förverkligade tillsammans med kommunen och ett antal byggherrar. Många menade att det var omöjligt att få ekonomi i och hitta praktiska lösningar på stadsdelen. Den negativa kören tystnade efter ett tag.
Man får en känsla av "Dröm blir verklighet" när man står här idag, utbrister Rickard Stark som är ansvarig områdesarkitekt för Vallastaden 2017 och grundare av Okidoki AB.
Detaljplanen är utformad för att vara tillåtande inom strukturerande ramar. Gestaltningen är fri, endast stadskvalitéer och hållbarhetsaspekter regleras. Marktilldelningen utgår från småskalig fastighetsbildning och genomförs först efter det att detaljplanen är klar. Det ger möjlighet även för små och oetablerade aktörer och en stad präglad av innovation och mångfald. Marken har tilldelats utifrån en lista med kvalitetskriterier. Exempelvis premieras olika typer av satsningar på social och ekologisk hållbarhet och arkitektoniska och stadsmässiga kvalitéer. Syftet är att skapa en stadsdel som är blandad både vad gäller invånare och arkitektur.
Den här mångfalden vi har här finns inte någon annan stans. Vi har valt att inte reglera estetik, materialvalet har varit fritt och då blir det olika individuella uttryck. Det speglar den individualism som vi har i samhället idag, säger Martin Nordahl från OkiDoki arkitekter.
Som jag ser det så är Vallastadens viktigaste roll den som "möjliggörare". Genom arbetssättet med färdig detaljplan, småskalig fastighetsindelning och markanvisning på kvalitet istället för pris så kan fler vara med och bidra med innovationer till ett bättre stads- och bostadsbyggande.
