- I dag finns nästan inga kommersiella humleodlingar i Sverige, den största finns i Skåne och den är ändå inte på så många hektar, upplyser Agnes Jonsson, biträdande försöksledare hos Hushållningssällskapet Östergötland.
På senare år har dock steg tagits, inte minst av Hushållningssällskapet, för att råda bot på humleproblemet. För fyra år sedan initierade sällskapet en förstudie kring humleodling som gjordes med flera andra aktörer. Därefter startades ett projekt med försöksodlingar på Klostergården i Vreta Kloster, Hushållningssällskapets egen gård. På 0,3 hektar planterades 120 plantor av tio sorters humle. Tanken är att öka på kunskapen om hur humle bäst produceras.
Mer kunskap
Men det tar inte slut där. En idé om en förening, ett nätverk, för humleintresserade poppade upp. Ett föreningsprojekt startade som stöttas av Leader Folkungaland med pengar via EU och landsbygdsprogrammet.
- Föreningen kan vara för odlare, de som driver mikrobryggerier och även dem som har humle i trädgården eller på en kolonilott. De flesta behöver mer kunskap. Klostergården kan bli en utbildningsplats, ett ställe att utgå ifrån. Vi har odlat i ett par år och kan lära ut en del om vad man bör göra och inte göra. Men vi har själva fortfarande mycket att lära och förhoppningen är att en förening kommer igång så kan vi lära av varandra, redogör Agnes.
Intresse finns
För att uppmärksamma humleodling har Hushållningssällskapet arrangerat några halvdagsseminarier, vid ett av tillfällena kom cirka 50 personer. Nyligen kom också cirka 50 personer med buss på ett studiebesök. Det var ett arrangemang av Folkungaland där man besökte flera landsbygdsaktörer under en dag.
- Vi vet att det finns ett grundintresse och jag får också telefonsamtal från personer som vill veta mer om humle, berättar Agnes.
Humle har en lång historia i Sverige. Förr odlades det väldigt mycket humle, inte minst på grund av en lag som fanns 1442-1860 och som krävde att alla hemman odlade humle. Men när industrialiseringen kom och större bryggerier etablerades upphörde den svenska humleodlingen. Då försvann både kunskap och tradition kring grödan. I dag importeras humle från främst Nya Zeeland, USA och Tjeckien. Dessa långa transporter kan vara en väg in för svensk humle igen.
- Många som gör öl nu vill gärna vara lokalproducerande, ha eget korn till exempel. Då känns det säkert konstigt att köpa humle ända från Nya Zeeland, påpekar Agnes.
Plus och minus
Att börja odla klängväxten humle har sina sidor, det finns både stötestenar och ljuspunkter.
- Det kostar mycket att etablera en humleodling och kan ta upp till fem år innan man får full skörd. I dag finns bara en humletröska i Sverige, i Skåne, och den är stationär. Att skörda för hand, till exempel ett hektar med 100 plantor tar lång tid, förtäljer Agnes Jonsson om kruxdelen och avslutar med det positiva.
- Humle passar att odla på nästan vilka marker som helst.