Det är svårt att tänka sig någon mer värdig pristagare till priset än Irena Forslind. Under 25 års tid har Irena föreläst för elever och konfirmander i Linköping med omnejd om sin barndom och de ofattbara grymheter som hon utsattes för.

Mod och styrka

Det krävs ett enormt mod och styrka att gång på gång, under varje föredrag, behöva återuppleva det fruktansvärda som hon varit med om.

- Vi hade ett flertal bra kandidater till priset i år men det fanns en person som stack ut denna gång det var vi alla eniga om. Irenas budskap om kärlek och allas lika värde behövs verkligen i vår tid när det finns så mycket hat i världen , säger kommunstyrelsens Kristina Edlund när hon bjuder in pristagaren till kommunfullmäktiges traditionsenliga middag som äger rum den 14 december där stipendiet kommer att delas ut.

Ravensbrück

De som lyssnat på Irenas berättelse vittnar om att hela hennes framförande präglas av kärlek och budskapet om att förlåtelse och förståelse är enda vägen som för framåt. Det hon vill förmedla till ungdomar idag är att man inte ska hata och att alla människor är lika mycket värda.

Många har också sett filmen där Irena återvänder till Ravensbrück, ett nazistiskt koncentrationsläger särskilt avsett för kvinnor, och förlåter den vakt som slog henne sönder och samman. Irena är ett av de vittnen vars erfarenheter vi alla behöver ta del av.

- Alla ungdomar reagerar på något sätt. En del snyftar och blir väldigt berörda. En del skrattar lite nervöst, men inte åt mig eller min berättelse, utan det är mer som man gör ibland i den åldern när man inte förstår riktigt, berättar Irena Forslind som även har fått uppleva ett fåtal hatiska påhopp och hot under tiden hon föreläst.

Får stipendiet med följande motivering:

"När Irena Forslind var elva år invaderades hennes hemland Polen av Tyskland och hon blev bortförd till koncentrationsläger, där hon sedan satt fången i fem år.