Det visar en undersökning av Autism- och aspergerförbundet. Undersökningen visade att 56 procent av föräldrarna till skolbarn med autism, upplevde att barnet fick bättre stöd i skolan efter diagnosen.
– Det beror på att man ofta har låg kompetens när det gäller autism och hur det yttrar sig i skolsammanhang. Barnen får inte det stöd som de behöver i skolan för att klara sin skolgång, säger Agneta Söder, skolexpert på Autism- och aspegerförbundet.
Enligt förbundet uppskattas 1 000 skolbarn ha en autismdiagnos i Östergötland. Många av dem har en hög skolfrånvaro.
Agneta Söder berättar att frånvaron beror på brister i stöd under skoldagen och anpassning gällande skolmiljön.
– För många barn med autism är skolmiljön ett hinder. De har problem med socialt samspel och kommunikation. Många personer samtidigt gör att de har svårt att manövrera och orientera sig. En person med autism kan inte stänga ute intryck på samma sätt som andra.
Agneta Söder poängterar att det är viktigt att skolmiljön anpassas individuellt. En del barn kan ha behov av att vara i ett klassrum med färre elever. Andra behöver vara i en skolmiljö med begränsade intryck.
Christina Haglund, enhetschef för resurs- och stödverksamheten i Linköpings kommun, menar att Linköpings kommun erbjuder bra stöd för elever med autismdiagnos.
– Alla skolor har bra grundläggande kunskaper om autism. Det har gjorts mycket satsningar på skolan de senaste åren med förstärkningar av specialpedagoger. Det finns också extra stöd att få utifrån för skolorna, exempelvis Konsultativt Stöd. Dit kan skolorna vända sig för att få hjälp, säger hon.
Vem ansvarar för att eleverna får rätt stöd i skolan?
– Ansvaret ligger hos rektor och huvudman. Föräldrarna bär inte ansvaret. Men det är viktigt med ett samarbete med föräldrarna och att man för en dialog med dem.
Linköpings kommuns skolor har samarbete med BUP.
– Vi har ett nära samarbete med dem. Däremot ger BUP rekommendationer. En annan myndighet kan inte tala om hur det ska utföras. Det är skolans eget ansvar, säger Christina Haglund.
Enligt henne kan skolan individanpassas för elever med NPF-diagnoser. Det gäller undervisningsformer men också betygssättning.
– Enligt Skollagen kan man göra avsteg från vissa delar av ett mål om man ser en bestående nedsättning hos eleven.
Linköpings kommun erbjuder även särskilda undervisningsgrupper på IVAS. Specialklasser för elever inom autismspektrumtillstånd.
– Sveriges kommuner har tänkt lite olika när det gäller särskilda undervisningsgrupper. Många kommuner har stängt igen det, men det har vi inte gjort i Linköping. Utifrån de platser som vi har på IVAS, är det de som har störst behov av hjälp och stöd som får möjlighet att gå där. Vår uppgift är att ge eleverna det stöd som behövs. Man har rätt att göra egna undervisningsgrupper på skolan. Varje rektor kan själv i sin organisation skapa mindre sammanhang.
Enligt Christina Haglund har man i nuläget inte tankar på att utöka platserna på IVAS. Hon menar att de flesta elever med autismdiagnos bör gå i vanlig skola.
– Jag förstår att man som förälder vill skydda sitt barn. Men vi måste göra det på rätt sätt och förbereda de här eleverna inför framtiden. En av våra huvuduppgifter är att träna barnet så att de klarar sig i samhället som det ser ut. De allra flesta barn mår bra av att vara på sin vanliga skola.