Redan i dag bedrivs ett framgångsrikt arbete med brottsförebyggande brobyggare. För att förstärka deras arbete och bättre lyckas med att nå flickor satsar kommunen på att utöka teamet med en tredje brottsförebyggande brobyggare som ska rikta in sig på den målgruppen.
Bygga broar
- Brobyggarna har lyckats nå många barn och unga i riskzonen, men det har av kulturella orsaker varit svårt att nå flickor. Därför förstärker vi brobyggarna så att vi bättre kan fånga upp tjejerna, säger Daniel Andersson , liberal ordförande i omsorgsnämnden.
-Det kan ibland vara svårt för en yngre tjej att träffa en manlig person som den inte är släkt med ute på ett café till exempel. Därför tänker vi nu att det vore bra att rekrytera en kvinna till den tredje tjänsten.
Hjälp till avhoppare
För att kunna få fler personer att lämna grov, organiserad brottslighet bakom sig behövs en fungerande avhopparverksamhet. Kommunen investerar därför i en förstärkning av sociala insatsgruppen där man i samverkan med polis, andra kommuner och regioner, civilsamhälle och familj skräddarsyr individuellt stöd för att hitta vägar tillbaka från kriminalitet.
- Hela samhället tjänar på att vi har en fungerande avhopparverksamhet, där individer med kriminell bakgrund kan få stöd för att kunna lämna ett kriminellt liv bakom sig. Det är därför avgörande att vi stärker upp resurserna och samarbetet med andra aktörer, säger Helena Balthammar, socialdemokrat och ordförande i demokrati- och trygghetsutskottet. För att förhindra att ungdomar som känner sig utanför lockas av extremistiska rörelser satsar kommunen på att utbilda personal inom skolan. Personalen ska få lära sig att känna igen tecken på att ungdomar är på väg att radikaliseras och veta hur man ska agera. Utbildningsinsatserna kommer att beröra 600 deltagare inom skolan.
Många ska utbildas
-Här handlar det ett stort antal personer som ska ges verktyg och kunskap om hur man lär sig att hitta och känna igen dem som kan vara på väg att ansluta sig till en extrem rörelse eller kanske står i begrepp att resa iväg för att slåss, menar Helena Balthammar vidare.
För att vända utvecklingen i Linköpings mest utsatta stadsdelar krävs långsiktighet i samhällets insatser.Stadsdelsutvecklingsarbetet ska stärkas, genom en större närvaro från samhällets organisationer i de utsatta bostadsområdena, ett förstärkt trygghetsarbete och ett ökat fokus på delaktighet. En stadsdelssamordnare får i uppgift att ta en aktiv del i stadsdelsutvecklingen i Ryd, vilket innebär att driva samverkan mellan kommunens olika förvaltningar, samarbeta med lokala aktörer samt föra dialog med Linköpingsborna.
- Här handlar det inte om att stärka upp frivilliga insatser som redan finns utan detta är en fast tjänst som kommer att utlysas, berättar Helena Balthammar avslutningsvis.