Lisa Nåbo har varit medlem i SSU sedan högstadiet. Från den lokala klubben har hon, via såväl distrikts- som förbundsstyrelsen, gått till att bli förbundsordförande.
När hon kliver ut från Brigadgatan 13, på Garnisonsområdet i Linköping, gör hon det i rollen som polisaspirant. I samma sekund iklär hon sig en helt annan "uniform", den som ordförande för Socialdemokraternas ungdomsförbund. Ett par veckor tidigare, med endast två rösters marginal, vann nämligen Lisa Nåbo kongressens förtroende. En vinst som nästan omgående förändrade hennes liv.
– Att bestämma sig för att kandidera för ett sånt här uppdrag är nog en tankeprocess som är svår att förstå för de som inte har ett liknande engagemang. SSU har varit mitt liv de senaste elva åren och varje steg jag har tagit har känts naturliga för mig – så även nu. Det här är det finaste förtroendet man kan få som ung socialdemokrat, förklarar Lisa Nåbo när vi slår oss ned i bruset av en lekpark.
– Samtidigt har jag såklart tänkt över mitt beslut många gånger. Är det inte för mycket jobb? Vill jag inte fortsätta inom polisen eller köpa ett hus med min sambo? Allt sånt får ju sättas på paus nu, men hittills känns det helt klart värt det, fortsätter förbundsordföranden.
"Polisuniformen" kommer hon dock att behålla ett par månader till. Ambitionen är att slutföra utbildningen och ta examen i november.
– Det kommer att bli några kämpiga veckor, det är jag medveten om, med mängder av möten direkt efter jobbet. För många människor låter det säkert helt sjukt men jag är van vid det här tempot, så här har mitt SSU-engagemang till stora delar sett ut innan också. Engagemanget har nödvändigtvis inte varit på heltid, exakt varje dag, men jag tror att många unga engagerade människor känner igen sig i att man blir lite stressad av att ha en ledig kväll eller helg. Det har aldrig varit det normala för mig, förklarar Lisa Nåbo.
Även om hon är van vid den arbetsbörda som det nya uppdraget innebär är den stora uppmärksamheten något nytt för Lisa Nåbo. Tidningar vill veta vem hon är och mobiltelefonen går varm. Nyligen ringde statsministern Stefan Löfven (S) upp för ett kort samtal.
– Det kändes helt galet. I mitt huvud är jag ju fortfarande bara "lilla jag", och så ringer statsministern upp från samma telefon som han pratar med exempelvis Angela Merkel och Emmanuel Macron. Att personer som jag länge har haft som förebilder helt plötsligt är intresserade av min åsikt känns oerhört konstigt. Det kommer nog ta ett tag att vänja sig vid, berättar Lisa och fortsätter sedan:
– Samtidigt tror jag att det är bra att jag känner exakt så. Jag vill fortsätta att ha fötterna på jorden och jag tror det är viktigt att inte se sig själv som en politiker utan som en människa som bryr sig väldigt mycket och vill göra något vettigt av sin fritid.
Hur löd samtalet med statsministern?
– Han ville mest gratulera till uppdraget och så frågade han om jag kom från Linköping. Han tycker det är en väldigt trevlig kommun. Jag tror vi skulle höras igen lite senare i veckan.
"Det kändes helt galet när statsministern ringde", berättar Lisa Nåbo som för två veckor sedan valdes som förbundsordförande.
Att säga att Lisa Nåbo kommer från Linköping är delvis sant – hon har nämligen, i flertalet artiklar, även benämnts som "Rimforsatjej". För att komma underfund med frågetecknet, men också hur hennes politiska engagemang egentligen startade, behöver bandet spolas tillbaka ett drygt decennium. I samband med högstadiestarten gick flyttlasset till familjens lantställe precis på kommungränsen mellan Kinda och Linköping. Området heter Gärdala, och tillhör Linköping rent geografiskt. Postadressen däremot – den tillskrivs Rimforsa.
– Innan vi flyttade dit hade vi tillbringat varenda helg, studiedag och lov där nere, med utsikt över Kinda och sjön Järnlunden. Till en början gick det ett staket vid tomtgränsen – ryktet sa att det också var kommungränsen, berättar Lisa.
Skolgången fortsatte dock i Linköping, först på Berzeliusskolan och sedermera på Folkungaskolans gymnasium. Det var här, när hon läste en spetsutbildning i samhällsvetenskap med inriktning mot hållbar utveckling, som hon för första gången gick med i SSU.
– Under min uppväxt fick jag ganska ofta höra att jag hade så mycket åsikter och tankar om allting och att jag inte borde uttrycka dem och ta så mycket plats. Min upplevelse var att det ofta riktades mot mig som tjej. Under högstadiet tycker jag också att det blev tydligt hur ojämlikt vårt samhälle är. Vi elever hade så vitt skilda förutsättningar att lyckas, berättar Lisa Nåbo och fortsätter:
– I gymnasiet bar jag därför på en ilska och frustration över att samhället var så orättvist och när SSU besökte oss på skolan blev jag bekräftad i det. Den här glöden, som andra tidigare hade tyckt var obekväm, var något som de uppskattade och tyckte var bra. Jag fick helt plötsligt ett syfte och det är jag oerhört tacksam för i dag. Var jag hade tagit vägen med all min frustration annars, det vet jag inte.
Trygghet, jämlikhet och klimatet. Det är enligt Lisa Nåbo de tre viktigaste frågorna för SSU framöver.
Det var först efter medlemskapet i SSU som hon insåg att hon faktiskt kom från en politiskt engagerad familj. Hennes farbror, Niklas Nåbo (S), är vice ordförande i Linköpings kultur- och fritidsnämnd och en del av kommunfullmäktiges presidium.
– Jag har ett tydligt minne från valvakan 2006. När jag skulle gå och lägga mig så stoppade min pappa mig i trappen och sa "imorgon, när vi vaknar upp, då kommer vi att ha en borgerlig regering". Där och då förstod jag inte riktigt vad det betydde eller varför han var så ledsen, men i efter hand har jag förstått att både min pappa och farfar hade varit engagerade i SSU som unga.
Ett av förbundets viktigaste syften är att engagera unga väljare och påverka moderpartiet i frågor som berör dem. Som ny förbundsordförande har Lisa Nåbo uttryckt att jämlikhet, trygghet och klimatet är hennes tre viktigaste frågor.
– Jämlikheten är grunden till allting och kommer nog alltid vara prio ett för SSU. Ett jämlikt samhälle föder trygga individer medan ett samhälle där klyftorna bara ökar skapar incitament för brott och kriminalitet, menar förbundsordföranden.
Klimatförändringarna blev än mer aktuella genom den rapport som FN:s klimatpanel IPCC nyligen publicerade.
– Varje gång det kommer en sån flash på mobilen, om nya naturkatastrofer eller klimatlarm, så knyter det sig i magen på mig och det följs av tio minuter av ångest och depression. Sedan övergår det i ett livstidsengagemang istället, konstaterar Nåbo och fortsätter:
– Jag tror att alla partier behöver ta ett ansvar för att verkligen tänka igenom hur vi prioriterar samhällets pengar och resurser. Det borde inte vara tillåtet att våra aktier och fonder investeras i fossila bränslen. Har vi inte kommit längre? Vi måste sluta här och nu.
De närmaste månaderna kommer att bli hektiska för Lisa Nåbo. Parallellt med ordförandeuppdraget ska hon avsluta polisutbildningen och ta examen.
Hur ser du på ditt eget partis ansvar i klimatfrågan?
– Jag tycker att vi har blivit bättre, men att det kommer alldeles för sent. Om inte vi lyckas leverera en trovärdig klimat- och miljöpolitik så kommer vi inte att ha så många unga väljare kvar framöver. Jag tror det skulle ses som ett stort svek om vi, som ett samhällsbärande parti, inte kan presentera svar på de frågor som hotar oss allra mest. Vi måste våga att lägga fram förslag som inte bara är bekväma.
Den senaste dödsskjutningen i Linköping har enligt förbundsordföranden bekräftat att tryggheten, på gator och torg, är en viktig fråga.
– Först och främst är utvecklingen extremt tragisk. I vissa fall är det barn som blir skjutna och dödade och det är barn som skjuter och dödar. Det kan inte ses som något annat än ett jättestort misslyckande för hela samhället där jag tror att vi alla har ett ansvar.
Vad är det som har gått snett då?
– Jag tror det har gått snett under väldigt lång tid. Decennier av skattesänkningar när vi har sett klyftorna öka har spätt på och skjutit brottsligheten framåt. Ju mer ojämlikt vår samhälle är ju mer kriminalitet tror jag att vi kommer att få.
Men hur mycket kan ni som ungdomsförbund egentligen påverka? Lyssnar toppolitikerna?
– I min perfekta värld hade det naturligtvis varit vi som styrde men jag tror att Socialdemokraterna som parti är av insikten att vi behöver öka stödet bland ungdomarna och då är det SSU som har den bästa kontaktytan och vet vad som behöver göras. Samtliga tre frågor som jag har nämnt är frågor som är högt prioriterade hos partiet och där vi i högsta grad kan vara med och hitta lösningar, svarar Nåbo.
Mikael Damberg (S), regeringens inrikesminister, är en av de socialdemokrater som genom åren agerat SSU-ordförande.
Politiker som har valts till SSU-ordförande genom åren har ofta gått vidare med betydligt tyngre poster. Ardalan Shekarabi, Mikael Damberg, Anna Lindh och Jytte Guteland är bara några exempel.
Om du blickar framåt, vad är egentligen ditt mål?
– När jag sitter på polisstationen under aspiranten är känslan att det är polis som jag vill bli för resten av mitt liv. När jag går på ett politiskt möte känner jag att det är politiker jag vill bli. Jag brottas med den där frågan, men jag är inte så orolig. Nu ser jag hur som helst fram emot minst två år som förbundsordförande och så får vi ser hur jag känner efter det.
"Jag kommer tillbaka till Östergötland", säger Lisa Nåbo innan vi, efter den timmeslånga intervjun, skiljs åt.
Innan vi skiljs åt efter den timmeslånga intervjun berättar Lisa att hon, till följd av ordförandeuppdraget, kommer att flytta till Stockholm. Varken hon själv eller hennes sambo jublar över beslutet – men hon ser det som ett nödvändigt steg.
– Det politiska livet sker ju inte bara på dagtid utan också på kvällar och helger, och jag behöver bo närmare de politiska sammanträden som sker på den här nivån. Jag ser inte så jättemycket fram emot flytten. Jag trivs bra i Linköping, förklarar Lisa och fortsätter:
– Jag tror att jag kommer att komma tillbaka hit. Jag ser fram emot att bli gammal i Östergötland, och i SSU är man ju gammal efter 30.