Bristen på utbildade förskollärare har varit ett problem i de flesta svenska kommuner under en lång tid. Skolverket anger att andelen förskollärare i landet har minskat från 2014 fram till nu från 42,5 procent till 39,6 procent. I privata förskolor är andelen ännu lägre – 28 procent. Enligt TT finns inte en enda utbildad förskollärare på 300 förskolor varav 189 är i privat regi.
Inom den kommunala verksamheten i Linköping är 33 procent av personalen inom förskolan utbildade förskollärare. I privat regi i kommunen är den siffran 29 procent. Att en förskola drivs helt utan förskollärare får inte förekomma i Linköping, enligt Ewa-Britt Löwendahl, sakkunnig i förskolefrågor på utbildningsförvaltningen.
– Skulle en situation uppstå att en förskola blir utan förskollärare är det upp till chefen att omfördela förskollärarna mellan förskolorna, säger Ewa-Britt Löwendahl.
Enligt Sandra Wahlström, Lärarförbundet, är det inte heller tillåtet att sätta benämningen förskola på en verksamhet som inte har någon utbildad förskolepersonal anställd.
– Då heter det istället pedagogisk omsorg, säger hon.
Förskollärarbristen är inte något nytt fenomen i Linköping. Under många år har Linköping legat under rikssnittet och i dag är det långt ifrån den fördelning på 70 procent utbildade förskollärare och 30 procent barnskötare som är målet i nystartade förskolor.
Förklaringen, eller snarare förklaringarna, är enligt barn- och ungdomsnämndens ordförande Erik Östman (M) flera. Det handlar både om den allmänna bristen på utbildade förskollärare och så det faktum att Linköping byggt ut förskoleverksamheten och man måste bemanna de nya förskolorna.
– Men mycket ligger också i de allmänna förutsättningarna och vi måste fokusera på sådant som bra arbetsvillkor, att man trivs i sitt jobb och att Linköping är en bra kommun att jobba i.
Enligt Erik Östman står Linköping inför flera utmaningar, bland annat möjligheten att ge förskollärare tillräckligt med planeringstid. I budgeten som ska läggas senare i vår ska förskollärarnas planeringstid finnas med, utlovar han.
Just planeringstiden kan vara en avgörande faktor som gör att Norrköping tycks locka fler förskollärare än Linköping. Det säger Sandra Wahlström, Lärarförbundet Östergötland. Men kanske inte bara det.
– Det har också att göra med att utbildningen finns i Norrköping och det gör att många studenter är från staden. Många som inte är därifrån stannar ändå kvar efter utbildningens slut.
En annan förklaring till det låga intresset, generellt, för att jobba som förskollärare är, enligt Sandra Wahlström, att arbetssituationen på förskolorna i dag är väldigt pressad.
– Det är ju inte direkt så att medierna framställer förskolejobb som ett framtidsyrke, trots att det är ett yrke med goda framtidsutsikter och numer också hyfsad lön.
I Norrköping är 40 procent av personalen inom kommunal förskola utbildade förskollärare. Siffran är också högre – 32 procent – för de privata drivna förskolorna jämfört med de i Linköping. Detta trots att Linköping fortfarande är löneledande i länet på området. Men Norrköping är inte bäst i klassen i Östergötland. Det är Vadstena. Enligt skolverkets statistik är 57 procent av personalen där utbildad förskollärare på kommunala förskolor. Efter Vadstena följer Ödeshög och Finspång med 49 procent. Lägst ligger Ydre med 16 procent. I Ydre finns bara fyra förskolor och alla är i kommunal regi.
Snittlönen för en förskollärare i Linköping är 31 458 kronor och ingångslönen, från 1 januari i år, är 28 500 kronor.
Att större städer generellt sett har lägre andel förskollärare än mindre städer och tätorter beror enligt Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, på att det ofta är lättare att göra karriär i större städer eller att jobba med något helt annat än det man är utbildad för.