I Östergötland är läget någorlunda under kontroll, enligt statistik från Lärarförbundet. Här går var tionde lärare i pension inom fem år. De flesta län ligger ungefär på samma siffra, bortsett från Jämtland och Kalmar som har upp mot 13 procent pensionsfärdiga lärare inom fem år.
Av länets kommuner står Åtvidaberg – i alla fall nu – bäst rustad inför pensionsvågen. Här är bara 3,7 procent av lärarkåren pensionsfärdiga inom en femårsperiod. Valdemarsvik, däremot, ligger illa till med 22,7 procent. Det är nästan var fjärde lärare.
I Linköping beräknas en av nio lärare gå i pension inom fem år. Totalt handlar det om 172 lärare (statistik från 2017) som är någonstans mellan 60 och 65 år. Speciellt allvarligt är att det i den gruppen finns många speciallärare.
I Linköping startade grundskolan på torsdagen och på måndag är det dags för gymnasiet att dra igång. Skolchef Christel Horsak beskriver läget i de kommunala grundskolorna som bra.
– Så här års brukar vi ha några vakanta tjänster, men i år ser det bättre ut. Särskilt med tanke på att vi också har fler elever, säger hon.
Horsak påpekar också, precis som statistiken visat, att Linköping ligger bra till när det kommer till behöriga lärare.
– Ibland tittar man på alla skolor, också friskolor, men nu har man tittat på de kommunala skolorna för sig och då ligger vi mycket bra till, säger hon.
Just nu håller utbildningsförvaltningen på att ta fram statistik över situationen i skolan och den ska presenteras ganska omgående. Då kan man också få svar på hur många lärare som väljer att fortsätta i sitt yrke även efter att man fyllt 65 år.
– Jag har ingen sådan siffra precis nu och eftersom siffrorna är från 2017 kan det också ha ändrat sig. Vi får ta med det i vår sammanställning.
Ett problem för många kommuner är att samtidigt som många lärare snart går i pension, så saknar många av de unga lärarna – från 20 till 29 år – behörighet.
Här sticker Linköping ut positivt. I kommunen har 68 procent av lärarna i den åldersgruppen en pedagogisk högskoleexamen. Mjölby ligger också bra till, där har 64,3 procent av lärarna behörighet. Norrköping har betydligt större problem. Av unga lärare har 42,8 procent behörighet och Motala ligger ännu lägre. Här har bara 35 procent av lärare i åldern 20 till 29 år en pedagogisk högskolexamen.
Snittet i landet ligger på 47 procent och det betyder att i många kommuner saknar fler än hälften av de unga lärarna behörighet.
Enligt SCB kommer Sverige att 2035 sakna 79 000 lärare. Lärarfacken uppmanar arbetsgivarna att göra yrket populärare och då handlar det inte bara om högre löner, och möjlighet att fokusera på själva undervisandet. Man vill också skapa möjligheter för fler ingångar i yrket, göra det möjligt för redan yrkesverksamma att ställa om till läraryrket, är ett förslag.
Ekvationen stora pensionsavgångar, samtidigt som det är svårt är att rekrytera nya lärare, är inte så lätt att lösa. Särskilt som intresset för att utbilda sig till lärare också har dalat under många år. Inför höstens studiestart är det färre sökande till förskollärar- grundlärare och ämneslärarutbildningarna jämfört med 2017.
Ansökningarna till speciallärarutbildningar och yrkeslärarutbildning har däremot ökat. Trots det har antalet sökande till lärarutbildningarna gått ned med fem procent, enligt en rapport från Universitets- och högskolerådet.