Idag är läget annorlunda alla landsting och primärkommuner har inte bara vänorter utan också mer ekonomiskt utvecklade kontakter med "omvärlden".
Den svenska modellen
Kommunallagen har successivt anpassats efter nya internationella spelregler. Den hämsko som fortfarande ligger kvar är restriktioner mot att konkurrera gentemot privaträttsliga associationer på marknaden.
Nationalstaten och dess verkställare har det yttersta ansvaret för allt. Utrikespolitik, handelspolitik och ekonomisk politik. Rågången mellan statens olika delar har varit skarp och oomtvistbar. Allt detta kan sägas vara en elementär kurs i statskunskap. Men nu förändras bilden. I takt med att den kommunala skattebasen förändras och Sverige går mot ett mindre centralt reglerade samhälle ritas kartan om och utrymmet för nya aktörer vidgas.
De svenska kommunerna tar ett allt större ansvar för att kratta i manegen när lokalt sätesplacerade företag ska göra internationella affärer. Kommunala aktiebolag agerar självständigt för att sälja tjänster och kunskap till andra länder på ett framgångsrikt sätt.
Representationskonto
Oftast handlar debatten om att kommunpolitiker far och flyger runt om i världen på skattebetalarnas bekostnad till ingen nytta. Effekterna av internationella kontakter är svårmätbara och finns naturligtvis inte i den kommunala balansräkningen. Icke desto mindre har utrikesrepresentationen en allt större betydelse för kommunernas utveckling.
Igår satte sig kommunstyrelsens ordförande i Linköping Paul Lindvall på tåget för att besöka Stockholm. Han var tillsammans med många andra prominenta gäster inbjudna av Brasilianska Handelskammaren inför de festligheter och den landskamp som äger rum idag på "gamla" nationalstadion Råsunda.
Linköping på världskartan?
Man behöver inte gå många år tillbaka i svensk politisk historia för att dra sig till minnes hur hårt styrda kommunerna var när det gäller kontakter och engagemang utanför den egna kommunens räckvidd och gränser.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!