Han har bara tio dagar kvar i rättvisans tjänst och har redan börjat plocka ner sina saker på tjänsterummet uppe på polishuset på garnisonsområdet när vi möts.
Det ska inte stickas under stol med att vi aldrig tidigare träffats utan på något sätt har undertecknad och Magnus Thorén följts åt genom åren.
Det som alltid slagit mig är Magnus medmänsklighet och hans sociala patos. Kort sagt, han är en bra karl, som man sa förr i tiden.
– Jag har alltid varit stolt över att vara polis och trivts med mitt arbete som polis på alla de positioner jag varit.
Det är bara till för två år sedan, när den nya organisationen sjösattes, som jag kände att det fick vara bra och att jag inte längre kunde stå för på vilket sätt polisen utvecklats eller vad man ville att polisen skulle bli, menar Anders Thorén där vi sitter i hans tjänsterum.
Lojal eller inte
– Som chef ska man vara lojal men jag gick ut i media och sa vad jag tyckte vilket inte var så populärt på alla håll och kanter.
Jag fick mycket erkänsla också, från både allmänhet och kollegor, men från den yttersta ledningen var det knäpptyst. Jag förstod dock att jag inte var särskilt populär ganska snabbt.
Magnus menar att är mycket som är snett i den nya organisationen men att det finns det som är bra också.
Att det dock inte längre finns någon polisstation på mindre orter som nu ska ha ett poliskontor istället, tycker han är rent katastrofalt.
Började 1974
Han började sin bana som polis den nionde september 1974 efter att ha arbetat som vaktmästare ett år på Karolinska sjukhuset och han har haft en mängd olika befattningar, nu senaste som Närpolischef i Kinda kommun men innan dess så har han både varit på narkotikaroteln och MC-polis.
Det senare trivdes han alldels utmärkt med efter som han alltid haft ett motorintresse och då särskilt för motorcyklar.
Just nu har han en BMW 1 200 GS som inköptes förra året.
Rasslande kedjan
– Det är klart att man möter mycket elände och ondska som polis men mitt hopp eller det som gjort att jag tycker om mitt yrke så mycket har varit när man fått någon att sluta med droger.
Det händer ibland att man spontant får en kram på stan eller att det där missbrukartjejen skickar ett sms där hon berättar att hon fått tillbaka sitt körkort eller skickar en bild på sitt anställningsbevis på det nya jobbet.
Sådant gör mig väldigt rörd och ödmjuk.
Nu väntar en tillvaro som pensionär men att sitta och mata duvor i parken blir det knappast tal om.
Barnbarn, domkyrkokören, frimurarna och så klubben för motorcykelintresserade murare ”Rasslande kedjan” speciellt.
Sedan är han även god man för ett ensamkommande flyktingbarn. En viktig handling.
– Jag tog uppdraget av flera skäl men mest för att jag ville ha något som kändes meningsfullt att göra, avslutar Magnus Thorén, pensionär om tio dagar.