Linköpings kommun har länge erbjudit stöd och insatser mer lättillgängligt inom ramen för socialtjänsten i något som har kommit att kallas för Linköpingsmodellen.
Efter ett kompakt motstånd från myndigheter och avslag i högre rättsliga instanser kan alla kommuner som prövat liknade modell tvingas överge det sättet att arbeta.
Miljonvite hotade
Modellen har prövats rättsligt flera gånger och Inspektionen för vård och omsorg och Linköpings kommun riskerade böter om man inte gav sig. Nu har kommunen bestämt att återgå till ett mer traditionellt sätt att genomföra biståndsbedömningar i vänta på ny lagstiftning.
Eva Lindh (S), riksdagsledamot, anser att Linköpings kommun med detta går ett steg tillbaka och har därför tagit upp frågan med äldreminister Åsa Regnér (S).
Jag tycker vi ska möjliggöra för kommuner som vill underlätta för sina invånare. Vi måste kunna arbeta mer flexibelt och hitta nya och modernare sätt att möta människors behov. Linköpingsmodellen gör att fler kan få den hjälp de behöver på ett enkelt sätt. Det ökar möjligheterna att arbeta förebyggande, säger säger Eva Lindh och fortsätter.
Linköpings kommun ville i början på 90-talet ge människor större egenmakt över sin vardag. Stöd och hjälp kunde sättas in utan föregående biståndsbeslut eller med så kallad förenklad handläggning. Fler kan på så sätt få den hjälp i ett tidigt skede. I Linköping började det med att de som var över 75 år erbjöds hemtjänst som en serviceinsats.