Miljökontoret har vid flera tillfällen varit hemma hos paret och försökt att mäta ljudet, men de enda som tycks höra det är paret. Nu har paret vänt sig till en holländsk ledamot i Europaparlamentet för att få hjälp med sitt problem. Ledamoten har i sin tur vänt sig till sin Sveriges ambassadör i Holland.
Ärendet med det holländska paret sträcker sig tillbaka ända till 2001. Det var då de tog den första kontakten med miljökontoret i kommunen.
Paret förklarade då att man stördes och mådde fysiskt
dåligt av ett högfrekvent ljud. Enligt paret lät det som ett dovt hummande och som sipprande vatten. Ljudet ska ha stört dem så pass allvarligt att det påverkade deras hälsa. Paret förklarade att de kände vibrationer i ryggen och i magen, tryck över bröstet och nacken, tryck bakom ögonen, vilket i sin tur orsakade svettningar och muskelspasmer.
Miljökontoret började utreda ärendet för att hitta ljudkällan som orsakade problemen. När miljökontoret åkte ut till parets bostad 2001 för att göra mätningar blev de dock förvånade. De kunde inte höra något ljud alls, trots att paret sa sig höra det. Inte ens vid flertalet mätningar både i trädgården och i huset kunde man hitta några ljud som ansågs kunna påverka hälsan.
Misstankar riktades mot en lantbrukare en bit ifrån parets bostad. Man trodde att det kunde vara höfläktar som orsakade bullret som paret upplevde. Men trots att mätningar gjordes med både fläktarna av- och påslagna kunde ändå inte miljökontoret påvisa några anmärkningsvärda nivåer i sina mätningar.
Eftersom miljökontoret inte kunde hitta något bullerljud kunde inte heller någon ljudkälla lokaliseras, och det enda som återstod var att lägga ner ärendet.
Paret var dessvärre inte nöjda, eftersom ljudet var forfarande kvar, och fortfarande lika störande. Ärendet gick därför vidare till länsstyrelsen, där miljökontorets beslut överklagades. Men länsstyrelsen kunde inte konstatera annat än att det inte fanns något störande ljud.
Skam den som ger sig. Ljudet kvarstod, ansåg paret, och därför överklagades länsstyrelsens beslut till Miljödomstolen i Växö.
Miljödomstolen valde att ta länsstyrelsen och miljökontorets parti. I september 2005 avslogs överklagan. Och då ärendet överklagades ytterligare till Miljööverdomstolen valde man inte ens pröva ärendet.