Hon hävdar att sedan Abbas togs av polisen i februari i år, har svenska myndigheter försökt att utvisa honom till Afghanistan sex gånger. Varje gång har afghanska myndigheter – före avfärd – sagt att de inte tänker släppa in honom.
– Trots det fortsätter Sverige att pressa Afghanistan, säger hon.
Senaste utvisningsdatumet var 18 juni, men det fick ställas in. Nu väntar Abbas på närmare besked om han ska stanna kvar på förvaret i Märsta, eller om han ska släppas fri. Det beskedet ska komma 18 augusti.
– Jag kan inte se några möjligheter att svenska myndigheter kan utvisa honom, säger Almina Imamovic.
Utöver det faktum att han har konverterat finns det fler saker som talar till Abbas Alavis fördel, anser hon. Han kom till Sverige som minderårigt ensamkommande barn 2015 och har inte några släktingar kvar i Afghanistan. Dessutom var han så ung när han lämnade landet att han inte hunnit etablerat ett liv där. Det är en omständighet som tidigare hindrat utvisning av en ung person, hävdar hon.
Almina Imamovic tror att skälet till att fortsatt hålla Abbas Alavi i förvaret är att svenska myndigheter är rädda för att hans fall – dit konverteringen hör – ska bli prejudicerande.
– Det skulle i så fall kanske öppna dörren för flera och det tror jag man vill undvika, säger hon.
Istället för att bli släppt och kunna gå klart skolan och vidareutbilda sig sitter Abbas Alavi istället och kostar svenska skattebetalare 3 790 per dygn. Det är slöseri konstaterar hon.
Hon hänvisar till artiklarna 8 och 9 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och artikel 33 i flyktingkonventionen. De två förstnämnda rör rätten till skydd för privatliv och rätten till tankefrihet och den sistnämnda handlar om att en stat "må icke, på vilket sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning".
Almina Imamovic fortsätter:
– Det är inte så att landets regering kommer att jaga eller hota honom för att han har konverterat. Men de kan inte heller garantera hans säkerhet. Landet styrs av islamska lagar som i princip gör det möjligt för vem som helst att – utan att riskera straff – döda honom, säger Almina Imamovic.
När Migrationsverket gör bedömningar om läget i olika länder bygger det mycket på rapporter från Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet (Lifo). I Afghanistans fall finns en rapport som tar upp situationen för kristna, apostater (i betydelsen avhoppare från religionen) och ateister i landet. I den framgår att det finns en risk för att en person som konverterat räknas som apostat. Det är ett brott som kan bestraffas med döden. Enligt Lifo, är det inte förbjudet att ha en annan religion än Islam, men den måste i så fall utövas inom lagen och i Afghanistan får det inte finnas något som strider mot islams lag. Andelen afghaner som har en annan tro än islam är också försvinnande liten och uppgår, enligt Lifo, till färre än 0,3 procent. Lifo anger också att trots att det inte har rapporterats om att avhoppare har lagförts under senare år, så känner sig människor som konverterat hotade och är rädda för att straffas, eller drabbas av repressalier, av afghanska myndigheter.
Migrationsverket – som har utrett Abba Alavis tro – har sagt nej till uppehållstillstånd därför att man inte bedömer att han är i behov av det som kallas internationellt skydd. På frågan om vilken kunskap en person på Migrationsverket har för att bedöma den saken hänvisar Pierre Karatzian, på myndighetens presstjänst, till ett uttalande från verkets rättschef Fredrik Beijer där Beijer i ett pressmeddelande har hävdat att verkets handläggare får stöd i frågan från experter genom fortbildning och stöd.
– På så sätt säkerställer vi att våra handläggare och beslutsfattare har hög kompetens och kunskap, hävdar Fredrik Beijer.
Från Migrationsverkets sida anser man att fallet Abbas Alavi är färdigutrett och han är därför överförd till gränspolisen. Att Afghanistan vägrar att ta emot honom är nu upp till dem att hantera, enligt Migrationsverket. Hos polisen har man tidigare sagt att man inte kan säga mer än att polisen har en löpande dialog med afghanska myndigheter i ärendet. Hur den dialogen ser ut, vad den går ut på och hur länge den kan pågå, vill man inte svara på.