Nog har det varit ovanligt varmt i vattnet i SvartÄn. Men inte sÄ varmt.
â Den röda krĂ€ftan sprattlade som de andra sĂ„ det var bara fĂ€rgen som var ovanlig, sĂ€ger Paul Brobeck som har eget fiskevatten i SvartĂ„n utanför Linköping.
KrĂ€ftornas skal kan skifta en del i fĂ€rg nĂ€r de fĂ„ngas. Precis som att skalens hĂ„rdhet kan variera â det vet alla som Ă€ter krĂ€ftor. Det beror pĂ„ att de ömsar skal, och beroende pĂ„ hur lĂ„ng tid det gĂ„tt sedan ömsningen kan fĂ€rgen skifta frĂ„n ljusare brungrĂ„tt till helt svart.
Men den hÀr krÀftan Àr nÄgonting annat.
Den Àr lysande röd-orange och ser vÀldigt aptitlig ut. NÀr Paul slÀpper ut den ur sumpen backar den skyggt undan och börjar kravla mot bryggkanten, precis som sina mörkare kompisar.
Den verkar inte bli mobbad av de andra trots sitt avvikande utseende.
â Jag har googlat pĂ„ fenomenet och hittat liknande exempel, sĂ„ det Ă€r inte helt unikt, sĂ€ger Paul.
Det Àr flera dagar sedan han gjorde den mÀrkliga fÄngsten men han har inte haft hjÀrta att koka den utan lÄtit den simma i sumpen med de mer nyfÄngade djuren.
â Jag funderar pĂ„ att slĂ€ppa tillbaka den i Ă„n. NĂ„gon annan kanske fiskar upp den, sĂ€ger Paul.
Han har en teori om orsaken ocksÄ.
ââDet Ă€r troligen en pigmentförĂ€ndring. Den hĂ€r krĂ€ftan saknar det mörka pigmentet i skalet. Kvar finns det röda. menar han.
NÀr man kokar en krÀfta förstörs de mörka pigmenten.
Paul Brobeck har fler krÀftfiskehistorier pÄ lut. För ett tag sedan fick han upp en stor baddare, som trots sin storlek inte kunnat försvara sig utan förlorat bÄda sina klor. Man undrar hur kraftig den krÀftans motstÄndare varit. Den klolösa storkrÀftan har vi ingen bild pÄ.
Men den hÀr gÄngen rör det sig om en dokumenterat sann fiskehistoria.