Våldsutsatthet för kvinnor med beroendeproblematik är, och har varit, en hjärtefråga för stadsmissionens, sedan årsskiftet, nya direktor.
År 2003, direkt efter studierna, fick hon anställning på Oasen och två år senare var hon delaktig i framtagandet av behandlingsmetoden ”Greta”, en metod där man genom gruppsamtal ger kunskap och lägger ett normkritiskt perspektiv och en genusanalys på våldet. Sedan dess har Linköpingsföreningen, med skiftande intensitet, jobbat med den här målgruppen, för att i år ta sats ytterligare.
– Vi har nyligen genomfört en omorganisation på Oasen, då vi såg att vi behövde steppa upp ytterligare, höja vår kompetens och strukturera vårt arbete tydligare. Dessutom har vi startat ett treårigt projekt med Amphi Produktion där vi, förutom att jobba ännu mer intensivt med den här målgruppen, ska ta fram ett utbildningsmaterial. Ska vi skapa en förändring i samhället måste vi också skapa kunskap kring hur man jobbar med våld och våldsutsatthet, berättar Detlefsen.
Nyligen tilldelades projektet 7.9 miljoner kronor från Arvsfonden, något som skapar enorma förutsättningar till att nå ett lyckosamt resultat.
– Det är helt fantastiskt och det är schysst att genomföra det här tillsammans med Amphi. De är väletablerade och normkritiska, och består av vrålprofessionella människor som är vana vid att jobba med den här typen av materialframtagning, så det känns otroligt häftigt.
Forskarsamarbete
Utöver projektet har ett samarbete med LiU-forskaren Markus Heilig inletts. Under många år har han tagit fram en metod där man jobbar, både med beroendet, men också det posttraumatiska stressyndromet, en metod som i Sverige endast funnits på Karolinska Universitetssjukhuset.
– Nu har vi tagit hem metoden till Oasen där Markus kommer att forska på vad vi gör och hur våra resultat blir, så det är ett oerhört spännande projekt. Vi ska ta det här till en helt ny nivå och vi tänker absolut ta lead i Sverige inom det här området för att skapa en behandlingsmetod som faktiskt gör att kvinnorna blir av med både sitt stressyndrom och sin beroendeproblematik, något vi i dagsläget är dåliga på i Sverige, säger Detlefsen och avslutar:
– Vi har kommit till en nivå där vi på Stadsmissionen inte känner att vi kan utvecklas ytterligare. Att då hitta sådana här samarbeten känns helt grymt.