Vattendirektivet syftar till att nå bättre miljötillstånd i våra vatten, och strävar efter minskad övergödning och påverkan av miljögifter, ökad biologisk mångfald.
Arbetet går i sexårs-cykler och Sverige är nu i en samrådsperiod i slutet av en cykel.
Landshövdingen starkt kritisk
Landshövdingen i Östergötlands län, Elisabeth Nilsson har varit kritisk till åtgärdsprogrammet för hon menar att det saknar balans mellan olika samhällsintressen som påverkas av förslaget.
Vattenmyndigheterna har i samarbete med länsstyrelserna gjort en kartläggning av vattenkvaliteten i sjöar,
vattendrag, grundvatten och kustvatten och denna kartläggning ligger sedan till grund för åtgärdsprogrammet.
- Åtgärdsprogrammet riskerar att göra det mer eller mindre omöjligt att driva jordbruk i Sverige om det är jordbruket som ska stå för hela notan.
Detta är kostnader som lantbrukarna omöjligen kan bära och här måste samhället ta sin beskärda del.
Det är viktigt att åtgärder och kostnader står i relation till vad jordbruksnäringen klarar av och är väl avvägda mot nyttan, säger landshövding Elisabeth Nilsson.
Det åtgärdsprogram som nu är ute på remiss vänder sig till myndigheter och kommuner.
Det finns en mycket stor oro hos till exempel lantbrukare och enskilda för vem som kommer att få betala för de åtgärder som behövs för en bättre vattenkvalitet.
Roxen nära kollaps
Vattenfrågan är högaktuell i EU och i Sverige just nu. Vattenförvaltningen har nyligen lagt fram ett nytt åtgärdsprogram för vatten som ska gälla under perioden 2015 till år 2021. Vattendirektivet som antogs i EU år 2000 är det som är under bearbetning i medlemsländernas operativa organ.
Sjön Roxen ligger mitt i hela den här komplicerade frågan i och med att den binder samman Svartån och Motala ström och Stångångån/Kinda kanal hänger också ihop med sjön både geografiskt och miljömässigt.
Foto:
Nytillträdde ordförande i Tekniska verkens styrelse Nils Hillerbrand har en central position i vattenfrågan.
Så jobbar vi med nyheter